Är björnen farlig?

Barnvisan som vi alla har sjungit uttrycker mycket enkelt många generationers samlade vishet om björnen. Den är "inte farlig bara man är varlig". Samtidigt ska "Den store" visas respekt och man ska försöka hålla ett säkerhetsavstånd. För björnen är "både listig och stark", som björnen Baloo (vilken är en asiatisk läppbjörn) i Djungelboken konstaterar varje julafton.

Björnar ger sig ytterst sällan på människor. De allra flesta möten mellan björn och människa märker människan aldrig av eftersom björnen går undan, långt innan vi hinner få syn på den. Skandinaviska forskare närmade sig medvetet ett stort antal sändarförsedda björnar och kunde då se hur de reagerade med hjälp av sin GPS. De flesta björnar gav sig från platsen, men en del låg kvar i sitt gömställe och tryckte.

Dokumenterade björnattacker från olika platser i Europa har i stort sett alltid skett vid någon av dessa fem mycket typiska situationer:

Då en hund retat upp björnen och sprungit tillbaka till ägaren.
Då någon kommit för nära björnens ide.
Då björnen skadeskjutits eller hotats
Då någon kommit för nära en björnhona med ungar.
Då någon kommit för nära björnens byte.

Mellan 1750 och 1962 lär sammanlagt 27 människor i Skandinavien ha dödats av björn. I de flesta av de fallen var björnen skadskjuten innan. Många av människorna dog inte vid attacken, utan av infektioner de fick i såren. Idag hade sannolikt de flesta kunnat botas med antibiotika.

Hösten 2004 dödades en jägare utanför Jokkmokk i Norrbotten av en björnhona som han skadskjutit, sannolikt efter att hans jakthund stött upp björnen ur sitt ide. Innan detta hade ingen dödats av björn i Sverige sedan 1902. Den gången var det en jägare i Jämtland som anfölls av en redan skadskjuten björn. År 2007 dödades ytterligare en man av en björn. Det är oklart vad som skedde i det fallet men man vet att det hela hände på natten utanför mannens jaktstuga.

Enligt en rapport från Skandinaviska björnporjektet har 31 människor i Skandinavien attackerats av björnar från år 1977 och fram till våren 2012.

Rovdjurscentret har gjort en sammanställning av samtliga björnattacker som orsakat skada eller dödsfall i Sverige mellan åren 1995 och 2007. Total ingår 18 personer i sammanställningen, varav 16 skadades och två omkom (2004 och 2007). Sammanställningen bygger på intervjuer av de som skadats.

Här kan du ladda ner den som pdf.

Just överraskningsmomentet verkar ha en central roll för björnens farlighet. Folk som pratar, ropar, visslar eller skramlar med bärhinkar får därför mycket sällan se vilda björnar i skogen. Brunbjörnar verkar inte se oss människor som tänkbara bytesdjur.

Björnar som känner sig hotade brukar mycket tydliga markera med ljud och "maktdemonstrationer" att de inte vill att man ska komma närmare, utan att man ska backa iväg.

Ibland har jägare, som tyst smyger ut på sina pass i skogen, av misstag stött på en björn vid byte eller med ungar. Rent reflexmässigt kan då björnen göra ett skenanfall. Se en film på ett skenangrepp här. En björn som står på bakbenen är inte arg, snarare nyfiken. Lämpligast är förstås ändå att gå därifrån.

Om du hela tiden ger dig till känna i god tid genom att prata, ropa, tralla, sjunga eller skramla med något, så får du antagligen aldrig se en björn i skogen. Inga andra större djur heller.

Om du möter en björn i skogen

Stå stilla och njut och förundras gärna ett ögonblick över vilken oerhörd tur du har, att som en av få svenskar ha förmånen att någonsin få se en björn ute i det fria.
Låt den sedan gärna veta att du är där. Prata lite med den som man gör med en stor hund, i ett vanligt och vänligt tonläge, hosta till kanske eller harkla dig lite grann. Hör den dig inte, så klappa lite lätt i händerna.
Gå sedan sakta bakåt utan att vända dig om. Gå inte närmare.
Spring inte. Björnar springer mycket fortare. Klättra inte upp i ett träd. Björnar gör det också, både snabbare och effektivare. Följer björnen nyfiket efter, släpp då några av dina tillhörigheter på marken, en efter en. Klädesplagg till exempel. Då stannar den ofta en lång stund för att lukta och undersöka.
Skulle du mot alla odds ha sådan otur att du faktiskt blir anfallen, menar experterna att man ska lägga sig ner i fosterställning med ansiktet mot marken och hålla händerna till skydd över nacken och armarna på sidorna av huvudet.

Vapen ger ingen ökad säkerhet utan bara en falsk säkerhet. Historien visar nämligen att vid en snabb stressig situation med en anfallande björn är det ytterst svårt att få iväg ett direkt dödande skott. Påskjutna sårade björnar kan vara direkt livsfarliga. Det tragiska fallet utanför Jokkmokk 2004 är ett tydligt exempel på det. Ett skott i luften över björnen kan dock ha en skrämmande effekt.

I Kanada och USA har många friluftsmänniskor med sig så kallad "björnspray" ut i skogen, ett slags stark tårgas som är omvittnat effektiv. I Sverige är det än så länge förbjudet att ens inneha sådan spray.

Björnungar är nästan aldrig övergivna. Ser du björnungar eller om du ser ett nyligen slaget byte, så lämna lugnt och stilla området åt samma håll som du kommit ifrån.

Slutligen ska kanske björnens farlighet sättas i relation till andra farliga inslag i det skogliga vardagslivet: Antalet dödade av vådaskott i samband med jakt har legat i genomsnitt på 2-3 personer per år, under den senaste tioårs-perioden. Det är dessutom betydligt farligare att åka bil till jakten än att jaga. Rådjur orsakar en till två trafikolyckor om dagen, bara i Sörmland! Antalet dödade människor i trafikolyckor på de svenska vägarna är ungefär 540 per år.

Klicka här för att ladda ner broschyren "Om du möter en björn", av Viltskadecenter, som pdf.