TillbakaTill startsidanTipsa en vänSkriv ut

Är björnen farlig?

Foto: Staffan Widstrand

Barnvisan som vi alla har sjungit uttrycker mycket enkelt många generationers samlade vishet om björnen. Inte farlig bara man är försiktig. Samtidigt ska "Den store" visas tillbörlig respekt och man ska försöka ge honom ett lagom säkerhetsavstånd. För björnen är "både listig och stark", som björnen Baloo (som egentligen är en asiatisk Läppbjörn...)   i Djungelboken konstaterar varje julafton. Björnar ger sig ytterst sällan på människor. De allra flesta möten mellan björn och människa märker människan aldrig av, eftersom björnen går undan, långt innan vi hinner få syn på den. Ändå är björnen egentligen det kanske farligaste, eller snarare minst ofarliga, av de stora rovdjuren. - Ja, långt efter människan förstås!
Men mest av allt är björnen ett mycket fridsamt djur. Dokumenterade björnattacker från olika platser i Europa har i stort sett alltid skett vid någon av dessa fem mycket typiska situationer:

 

  • Då en hund retat upp björnen och sprungit tillbaka till ägaren.
  • Då någon kommit för nära björnens ide.
  • Då björnen skadeskjutits eller hotats
  • Då någon kommit för nära en björnhona med ungar.
  • Då någon kommit för nära björnens byte.

 

Rovdjurscentret har gjort en sammanställning av samtliga björnattacker som orsakat skada eller dödsfall i Sverige mellan åren 1995 - 2007. Total attackerades 18 personer, varav 16 skadades och två omkom (2004 och 2007). Sammanställningen bygger på intervjuer av de som skadats.

Här kan du ladda ner den som pdf.  

 

Foto: Staffan Widstrand
Foto: Staffan Widstrand

Just överraskningsmomentet verkar ha en central roll för björnens farlighet. Bortsett från dessa mycket speciella situationer är björnen att betrakta som ofarlig för människor av alla åldrar. Dessutom brukar björnar i sådana situationer vara mycket tydliga och med ljud och "maktdemonstrationer" visa att de inte vill att man ska komma närmare, utan att man ska backa iväg.
Ibland har jägare, som tyst smyger ut på sina pass i skogen, av misstag stött på en björn vid byte eller med ungar. Rent reflexmässigt kan då björnen göra ett skenanfall. En maktdemonstration helt enkelt.

Folk som pratar, ropar, visslar eller skramlar med bärhinkar får däremot mycket sällan förmånen att se vilda björnar i skogen.
Mellan 1750 och 1962 lär sammanlagt 27 människor i Skandinavien ha dödats av björn. I de flesta av de fallen var björnen skadskjuten innan. Många av människorna dog inte vid attacken, utan av infektioner de fick i såren. Idag hade sannolikt de flesta kunnat botas med antibiotika. Hösten 2004 dödades en jägare utanför Jokkmokk i Norrbotten av en björnhona som han skadskjutit, sannolikt efter att hans jakthund stött upp björnen ur sitt ide. Innan detta hade ingen dödats av björn i Sverige sedan 1902, då en jägare i Jämtland anfölls av en redan skadskjuten björn. En finsk joggare dödades sommaren 1998 av en överraskad björnhona med fjolårsunge.
Europeiska brunbjörnar äter inte människor och de ser oss definitivt inte som tänkbara bytesdjur. Vi står inte på deras meny.

Foto: Staffan Widstrand

I flera djurparker kan besökare till och med få gå in i hägnen hos både varg, lo och järv. Även i hägn med stora vargfamiljer. Men till björnarna går ofta inte ens djurskötarna in...
Att försöka springa ifrån en björn är ingen bra idé. Björnen är oerhört snabb på kortare sträckor.

Världens snabbaste man skulle ha 30 meter kvar till målskynket i ett 100-meterslopp, när björnen går i mål. Slutligen ska kanske björnens farlighet sättas i relation till andra farliga inslag i det skogliga vardagslivet: Antalet dödade av vådaskott i samband med jakt har legat i genomsnitt på 2-3 personer per år, under den senaste tioårs-perioden. Det är dessutom betydligt farligare att åka bil till jakten än att jaga. Rådjur orsakar en till två trafikolyckor om dagen, bara i Sörmland! Antalet dödade människor i trafikolyckor på de svenska vägarna är ungefär 540 per år.

Om du hela tiden ger dig till känna i god tid genom att prata, ropa, tralla, sjunga eller skramla med något, så får du antagligen aldrig se en björn i skogen. Inga andra större djur heller.

Om du möter en björn i skogen

  1. Stå stilla och njut och förundras gärna ett ögonblick över vilken oerhörd tur du har, att som en av få svenskar ha förmånen att någonsin få se en björn ute i det fria.
  2. Låt den sedan gärna veta att du är där. Prata lite med den som man gör med en stor hund, i ett vanligt och vänligt tonläge, hosta till kanske eller harkla dig lite grann. Hör den dig inte, så klappa lite lätt i händerna.
  3. Gå sedan sakta bakåt utan att vända dig om. Gå inte närmare.
  4. Spring inte. Björnar springer mycket fortare. Klättra inte upp i ett träd. Björnar gör det också, både snabbare och effektivare. Följer björnen nyfiket efter, släpp då några av dina tillhörigheter på marken, en efter en. Klädesplagg till exempel. Då stannar den ofta en lång stund för att lukta och undersöka.
  5. Skulle du mot alla odds ha sådan otur att du faktiskt blir anfallen, menar experterna att man ska lägga sig ner i fosterställning med ansiktet mot marken och hålla händerna till skydd över nacken och armarna på sidorna av huvudet.  
Foto: Staffan Widstrand
Foto: Staffan Widstrand

Vapen ger ingen ökad trygghet utan bara en falsk säkerhet. Historien visar nämligen att vid en snabb stressig situation med en anfallande björn är det ytterst svårt att få iväg ett direkt dödande skott. Ett skott i luften över björnen kan dock ha en skrämmande effekt och bör, om möjligt skjutas först. Påskjutna sårade björnar kan vara direkt livsfarliga.
Det tragiska fallet utanför Jokkmokk 2004 är ett tydligt exempel på det. 

Björnungar är nästan aldrig övergivna. Ser du björnungar eller om du ser ett nyligen slaget byte, så lämna lugnt och stilla området åt samma håll som du kommit ifrån.
Försök tolka björnens beteende. En björn som ställer sig på bakbenen gör det framförallt för att känna lukter bättre, eftersom den kanske inte har sett eller hört dig tillräckligt bra. Den vill helt enkelt veta mer om vad den har framför sig. Att den reser sig på bakbenen är inte alls ett hotbeteende. Tvärtom brukar reaktionen vara att björnen, då den förstår att den har en människa framför sig, vänder om och i panik galopperar därifrån. Men en björn som fnyser eller ryter och inte går undan kan vara irriterad och/eller ha ungar  eller ett byte i närheten. Då vill den att människan ska gå därifrån. Det är en klok idé att följa det rådet.


I Kanada och USA har många friluftsmänniskor med sig så kallad "björnspray" ut i skogen, ett slags stark tårgas som är omvittnat effektiv. I Sverige är det än så länge förbjudet att ens inneha sådan spray.

Klicka här för att ladda ner broschyren "Om du möter en björn", av Viltskadecenter, som pdf.