Inledning

Idag beräknas antalet lodjur i Sverige till minst 1200 stycken. Tittarna i TV-programmet MITT I NATUREN har röstat fram lodjuret till det svenska folkets mest populära djur.
Lodjuret kallas också lokatt eller bara lo. Det finns fyra närbesläktade lodjursarter i världen. Vår lo är den så kallat europeiska eller euroasiatiska lon. De övriga arterna är kanadensisk lo (Lynx canadensis), rödlo (Lynx rufus) och iberisk lo, också kallad panterlo (Lynx pardina).

Näst efter björnen är lon vårt vanligaste fyrfota stora rovdjur, och den förekommer från Småland till Norrbotten, men är vanligast i Bergslagen, södra Norrlands kustland och i fjällen.
Utanför Skandinavien lever lon i de stora taiga-barrskogsområdena och bergstrakterna, österut ända till den sibiriska östkusten och söderut ned till Himalaya.

Lodjuret trivs bäst i brant och blockrik terräng som är omgiven av stora skogsytor, men den förekommer nu allt oftare även i kulturlandskapet. Precis som människan, slår lon sig ner där det finns gott om lättillgänglig mat.
Trots att lon är ganska talrik är det ytterst få som någonsin fått se en vild lo. Lon är väl kamouflerad, lever diskret, rör sig helst i skogen och är mestadels aktiv nattetid.

Många av de fakta som presenteras här är hämtade ur boken "Lodjuret - Viltet, ekologin och människan" av Olof Liberg.
Texten på lodjurssidorna är faktagranskad av Olof Liberg.