Biologi

Föda

Människan är en utpräglad allätare som lever av det mesta från grönsaker och spannmål till frukt, svamp, bär, fisk, chips, läsk, alkohol, godis och kött.
Köttet kommer huvudsakligen från djur man håller fångna, som kor, grisar, får, getter, höns eller kalkoner, och äts i form av allt från hamburgare och korv, till kebab, oxfilé eller fårfiol.
Många äter också viltkött, som rådjursstek, renskav eller älgfilé.
Vissa individer bygger upp rejäla fettreserver, men går ändå inte i ide.
Från att själv ha odlat, fiskat eller jagat sin föda, köper idag de flesta människor sin mat i affären. Många äter mest fabrikstillverkad mat, som ofta har tveksamt näringsinnehåll och innehåller många konstgjorda ämnen. I kombination med att man rör sig allt mindre, blir människorna allt fetare och orörligare.

Utseende

Människan kännetecknas framför allt av sin upprätta gång och sin sparsamma kroppsbehåring. Bland människor förekommer en stor variation i storlek och form. Längden ligger mellan 150-210 cm och vikten är normalt mellan 45-120 kg. Rekordexemplar kan väga upp mot 250 kg.
Hår- och hudfärgen varierar kraftigt. Huden uppvisar allt från blekrosa till mörkt blåsvart och håret kan vara allt från ljust till mörkt.

Parningstid och ungar

Människans parningstid är från januari till december, alltså året runt och dygnet runt. Efter en dräktighetstid på nio månader föds ungen.  Honan får oftast bara en avkomma åt gången, men ibland också tvillingar, trillingar eller fyrlingar. Med medicinsk manipulation kan människan få ända upp till sjulingar.
Vi födseln väger ungarna ca. 3,5 kg.

Ungarna blir könsmogna först i 12-15-årsåldern, men räknas ofta inte som fullvuxna förrän de uppnått 20 år.
Människoungarna är starkt beroende av sina föräldrar. De kan normalt inte gå förrän vid ett års ålder. Många lämnar föräldrarna först vid 18-25-årsåldern.

För att människoungarna ska kunna klara sig tycker deras föräldrar att de behöver en långvarig, samlad träning, så kallad skola. På många håll anses de numera behöva gå mellan tolv och femton år i skola, innan de överhuvudtaget kan släppas ut på egen hand.

Hemområde

Människan är en mycket starkt revirhävdande art. Hon bygger gärna murar, stängsel, häckar, staket etc. runt sina familjerevir. Revirkonflikter är vanliga och resulterar med jämna mellanrum i allt från grannslagsmål till stora världskrig. I hela världen bor allt fler människor i tätorter och storstäder med höghus byggda av betong. Allt färre bor på landet. Att landsbygden avfolkas och konkurrensen om utrymmet därmed minskar just där, har varit till stor nytta för de andra rovdjuren på flera ställen.

Att vara på dagis, i skolan, på fritis eller på jobbet innebär att man är allt mer inomhus. Förr förflyttade människan sig i naturen till fots eller till häst, idag sitter man instängd i bilar, bussar, tåg eller flygplan och tittar mest på naturen genom ett fönster. Fjällvandring, klättring, sportfiske, skidåkning, nöjesjakt och en rad andra former av ute- och friluftsliv är en reaktion på detta.

Skyddsstatus

Enligt svensk lag är människan fredad, men en viss illegal jakt på människa bedrivs trots det, i såväl tätort som landsbygd.
I en del länder avlivas problemmänniskor, men i Sverige sätts de istället i hägn. Människojakt regleras annars internationellt genom Genèvekonventionen.
Den förbjuder till exempel vissa typer av ammunition.
Det är inte heller tillåtet att använda kemiska eller biologiska vapen.
Kärnvapen är däremot tillåtna, i alla fall för de mest dominanta folkgrupperna.
Troféer från människan har varierat mycket under årens lopp. Vissa har tagit skalper medan andra sparar på hela huvuden. På senare år har den typen av trofésamlande dock minskat.