Hur skydda sina renar?

På flera håll inom renskötseln i Sverige, håller man idag på med försöksverksamhet för att se hur man ska kunna minska dödligheten i renhjordarna, framförallt kalvförlusterna.
Inte bara till rovdjuren, utan även till väder och vind, som är en annan stor fara för de unga kalvarna. Hur ska metoderna kunna ändras och utvecklas? Det handlar bland annat om intensivare renskötsel, fler människor i närheten av renarna, tätare tillsyn, hägnande av vajorna under  den kritiska kalvningsperioden.
Jon-Erik Jonsson är renägare i Grans sameby.
– Håller man på med renskötsel så får man acceptera ett visst svinn, det är naturligt. Men på en rimlig nivå. Du tål att se ett järvspår, om det inte är alltför ofta, säger Jon-Erik.
Sametinget har kommit fram till att tioprocentiga förluster till rovdjur borde kunna anses vara rimligt. Men en del samebyar har verkligen drabbats hårt av rovdjuren. Jon-Erik nämner Frostviken som ett exempel. Ett år slaktade de bara 150 djur, men fick samtidigt över en miljon i rovdjursersättning.

– Då är det inte längre rimligt. Vi i norr har ofta bara 30–50 procent av kalvarna kvar i november. Vi har alldeles för hög dödlighet, och vi måste pröva något nytt. En del förluster, både till rovdjur och väder, går att förebygga

genom att skydda vajorna bättre under kalvningen. I två år har jag nu samlat mina vajor i hägn i Laisheden då de ska kalva. Det ger en jäkla skillnad i överlevnad. Men det blir också en djurisk kostnad i hägn och foder. Bara det fodret kostar mig över hundra kronor per djur, berättar han.