Skyddsjakt

För att skydda renägarnas intressen förekommer olika former av så kallad skyddsjakt. Framförallt på lo, där myndigheternas ambition har varit att minska lostammen inom renskötselområdet. Så har också skett, efter flera år av rätt höga lojaktkvoter. Vid flera tillfällen har också skyddsjakt beviljats på järv och ibland har hela järvkullar tagits bort. Även någon enstaka varg.
– Visst finns det en tolerans för järven också. Skulle vi samer vilja att den verkligen försvann, hade det redan hänt, avslutar Per-Gustav som sedan många år också arbetar med rovdjursfrågorna inom Samernas Riksförbund. Men vi måste få vara med och besluta om hur många de ska vara.
Historiskt sett var det faktiskt inte samerna som utrotade rovdjuren. Det var svensken. Den enda plats där rovdjuren blev kvar, var just i sameland. Den rovdjursstammen har sedan ett antal år tillbaka Naturvårdsverket tagit över förvaltningen av.
– Nu skylls vi samer för att vara rovdjurshatare, fortsätter renägaren Anders Kråik från Tjallingens sameby.
– Det är rätt magstarkt. Vi samer har alltid haft uppfattningen att alla djuren har sin plats, men med styrning från människan. Rovdjurstrycket styrde man med jakt. De har alltid tålt en viss jakt.

Vargdödad ren i Jämtland

Anders menar att rovdjuren är renägarnas kanske största problem idag. Nu skjuts det illegalt, döms ut böter och fängelsestraff till desperata renägare som annars aldrig gjort en olaglig handling.
– Men det finns inte en renskötande same som ser det som ett brott att avliva ett rovdjur, menar han. När så rovdjuren nu tillåtits öka för mycket i renskötselområdet, förväntar staten sig att vi agerar bödlar. Ett obetalt arbete som tar en jäkla tid. Jag ställer inte upp på det. Jag har dödat så många tusentals djur, mest renar förstås, så jag är mätt på den delen. Få samer jag känner vill ställa upp på den här skyddsjakten. Den är dessutom rena skämtet. Den borde ju vara effektiviserad, på skoter, med hundbur på skotern.
Han menar att man har annat att sköta.
– Hämta barnen på dagis, gå på möten, sköta ansvarsuppdrag. Jag skulle aldrig kunna jaga lo eller björn för troféns skull. Jag jagar bara sådant jag äter, avslutar Anders Kråik.
Järvforskaren Jens Persson från Lantbruksuniversitetet i Umeå betonar att man inte får glömma att utan samernas renar i fjällen, skulle det knappast finnas några järvar där heller.
– Ingen järv utan ren, menar Jens. I alla fall betydligt färre än nu.
Jens uppskattar att det finns drygt 350 järvar i Sverige idag, och de allra flesta av dem håller till i norra Lapplands fjälltrakter.