Rovdjurscentret De 5 Stora

Björnens spår & läten

Spår


BjörnspårAtt få se en livslevande vild björn ute i det fria är inte helt vanligt, men ibland lämnar de tydliga spår efter sig som avslöjar deras närvaro.

Spår av vilda djur är enklast att se på vintern när snön ligger. Problemet med björnen är att den sover under större delen av vintern. Har man tur så kan man ändå hitta spår i den tidiga snön på hösten eller framåt vårkanten när björnarna vaknat till igen. Sommartid kan man hitta spår på lerigt och sandigt underlag. 

Björnens fram- och baktassar ser lite olika ut. Spåret efter baktassen påminner en del om våra egna fotavtryck. I spåret efter framfoten ser man sällan avtrycket efter hälen vilket gör att spåret blir kortare.

Gång är det vanligaste sättet för en björn att ta sig fram, men den använder även trav och galopp. En skrämd björn eller en björn som jagar använder sig ofta av språng, då kan det gå undan rejält.

Den som är riktigt duktig kan se om en björn rört sig i högre gräs.

Andra spårtecken och byteshantering

Rivmärke träd

Björnens spillning ser ganska olika ut beroende på vad björnen har stoppat i sig, men det är oftast stora korvar eller högar den lämnar efter sig. På sensommaren och hösten när bären har mognat märks det tydligt i spillningen, som då är lös och fylld med bär. Har den däremot ätit kött ser spillningen mer ut som en grov korv.

Ofta kan man hitta myrstackar som blivit utrivna, då björnen varit på jakt efter myror och myrornas larver och puppor. Ibland har björnen slagit sönder stora trädstammar eller stubbar för att hitta de stora hästmyrorna som bor där.

Riv- eller klösmärken på träd kan man också ofta se i björnmarker. De djupa märkena efter björnens kraftiga klor är svårt att ta miste på. Oftast görs de i kådrika träd som gran och tall. Ibland har björnen gnuggat ryggen mot trädet efteråt och man kan hitta långa björnhår som sitter fast i kådan. Det är bland annat ett sätt för björnen att tala om för andra björnar att "här bor jag".

Björnen avlivar ofta sitt byte med bett i hals, nacke eller nosparti. Innan björnen börjar äta släpar den bytet till en skyddad plats. Ibland flår björnen skinnet av bytet innan de börjat äta. Liksom vargen krossar björnen grova benpipor. Björnen stannar gärna i närheten av sitt byte och mellan måltiderna täcks bytet med ris, mossa, snö eller ljung. Ibland lagras bytet i vattendrag. 

Läten

En björn är normalt sett ganska tystlåten, men en irriterad eller arg björn kan ryta, fnysa och ge ifrån sig ett blås- eller visselljud. Björnhonan kan också varna sina ungar för fara med hjälp av ett blåsljud. Små björnungar har ett kurrande läte när de diar och större ungar har ett läte som liknar rävens.

På vår webbaserade Rovdjursskola kan du höra ett björnvrål

 

SpårbokLästips! Boken "Spår och spårning av stora rovdjur" finns att beställa via Rovdjurscentret för 250 kr inkl frakt. 

Det rika bildmaterialet gör att boken kan fungera såväl som en praktisk handledning i fält som ett referensmaterial och uppslagsverk.

Beställs på info@de5stora.com eller 0651-411 70

 

 

 

Rapportera rovdjursspår

Länsstyrelserna ansvarar för att inventera (räkna) rovdjuren. Det tar tacksamt emot tips på spår som kan vara från de stora rovdjuren. Om du hittar spår av vad du tror är ett av de storta rovdjuren kan du lämna in din observation på skandobs.se eller kontakta din närmsta länsstyrelse. 

Rovdjuren räknas under vintersäsongen då de är lättast att spåra i snö, men eftersom björnen sover på vintern måste man räkna dem under barmarkssäsongen. Detta görs på bästa sätt genom spillningsinventering. Insamlandet av björnspillning görs av älgjägare och andra under hösten. Om du vill vara delaktig i insamladet av spillning eller bara veta mer om spillningsinventering kan du läsa på Viltskadecenters hemsida.

Läs mer om spillningsinventering av björn

 

Tack Åke Aronson, som vänligt lånade ut spårteckningarna ur boken "Djurens spår", Bonniers förlag, 1990. Teckningarna är copyrightskyddade.