Rovdjurscentret De 5 Stora

Människans historia

RunristningNär inlandsisen försvann från den Skandinaviska halvön för ungefär 10 000 år sedan vandrade människor och djur in i området både från söder och norr. Till en början levde man som jägare, fiskare och samlare.

Klövdjuren var viktiga bytesdjur, men vi jagade också rovdjur. Troligtvis för att de till viss del konkurrerade om bytesdjuren, men också för den varma pälsens skull. Samtidigt som rovdjuren var jagade verkar de tidiga jägarfolken ofta ha beundrat och vördat dem - speciellt björnen och vargen. Man såg upp till deras jaktskicklighet och styrka och de blev heliga totem- och kultdjur. 

Många tusen år senare - när markerna började odlas, och när tamdjur och tamrenar började hållas - växte den verkliga konflikten mellan människan och de fyrbenta rovdjuren framOm en varg dödade familjens får eller renar kunde det betyda undergång för hela familjen. Därför bestämde sig människan för att begränsa antalet rovdjur. Det var också nu som landsgränser, tvångsbelagda skatter och handeln med skinn växte fram och det drev på jaktmotivationen ytterligare. Först användes björnspjut och varggropar, sedan fällor, gift och kulvapen. Till slut var rovdjuren nästan helt utrotade. Och de var inte ensamma om det ödet. För 200 år sedan var Sverige ett mycket viltfattigt land.

På 1900-talet började människan tänka om och många arter har efter olika skyddsinsatser och fridlysning ökat igen. Det gäller även rovdjuren. Riksdagen har beslutat att vi ska ha rovdjur och förvaltningen syftar till att de inte ska bli utrotade igen, men med ökade rovdjursstammar så ökar också konflikterna. Och även om vi ska ha rovdjur så säger riksdagen att de inte ska få påverka oss människor negativt i allt för stor utsträckning. 

Frågan är bara var den gränsen går? 

Hur många rovdjur vi kommer ha i framtiden beror helt på vad vi människor bestämmer oss för att tycka!