Rovdjurscentret De 5 Stora

Märkning av rovdjur

Dagens rovdjursforskning bygger mycket på information från djur som försetts med GPS-halsband. Med hjälp av halsbanden kan forskarna följa djuren på ett helt annat sätt än tidigare.

På halsbandet sitter en GPS-mottagare som via satelliter beräknar djurets position. En radiosändare skickar sedan vidare positionerna till forskarna. Informationen kan lära oss mer om rovdjurens liv och död, hur stora och vilken sorts områden de använder sig av, hur ofta de fäller byten och vilka andra individer de interagerar med. Med hjälp av halsbanden går det också att följa djur för att förebygga skador på till exempel tamdjur.

 

Sövning

Sövning från helikopterInfångandet av djuren för att märka dem kan gå till på olika sätt, oftast skjuter man dem med bedövningspil från helikopter. Men lodjur kan också fångas i fällor eller med hjälp av hundar. De flesta järvar som ska märkas fångas på marken, efter att ha spårats upp och grävts fram ur snödrivor eller stenholster.

Om sövningen ska göras från helikopter måste djuret först spåras, och man ringar in ett så litet område som möjligt där man vet att djuret befinner sig. Därefter försöker helikoptern hitta djuret och komma tillräckligt nära för att man ska kunna träffa med en bedövningspil.

 

Märkning

När djuret väl är sövt är det dags för själva märkningen, det vill säga att sätta på djuret halsbandet. I samband med märkningen tar forskarna även prover från blod och andra vävnader, samt väger och mäter djuret. För att lätt kunna identifiera de olika individerna om de fångas in fler gånger märks de också med små plastbrickor, mikrochip eller tatueringar. Vilken eller vilka märkningar som görs beror på vilken art det är. Alla märkningar och provtagningar tar sammanlagt ungefär en halvtimme, därefter börjar djuret vakna upp. Efter uppvaknandet stannar alltid personal kvar på platsen för att se till att djuret mår bra och att det kan ta sig därifrån.

Vanligtvis märker forskarna djuren under vintern eftersom det är lättast att spåra och upptäcka djuren när det är snö och lite vegetation. Björnarna märks på våren när de kommer ut ur idet.

 

Tillstånd krävs

BjörnmärkningDjur som aldrig har blivit följda och beskjutna från en helikopter tidigare är oftast lätta att komma nära. Då tar det inte mer än några minuter från det att helikoptern hittat djuret till att det har träffats av en bedövningspil. Om djuret däremot har varit med om märkningar tidigare springer de ofta undan och försöker gömma sig. Det gäller särskilt vargar som varit utsatta förut. För att undvika stress och andra negativa konsekvenser, som till exempel nerkylning, bör den intensiva jakten vara så kort som möjligt. Om man inte träffat djuret inom en halvtimme avbryts jakten.

För att få tillstånd för att märka djur med GPS-halsband krävs godkännanden från flera olika instanser. I Sverige behöver märkningsprojekt godkännas av bland andra en djurförsöksetisk nämnd, Naturvårdsverket och Post- och telestyrelsen.

 

Hundratals stora rovdjur har blivit märkta

Förutom märkningar i forskningssyfte så gör man även så kallade förvaltningsmärkningar. Dessa märkningar går till på samma sätt, men de sker på uppdrag av till exempel länsstyrelser som av olika anledningar behöver hålla reda på var särskilda individer befinner sig.

Sedan man började märka rovdjur har hundratals vargar, lodjur, järvar och björnar märkts på olika sätt.