Rovdjurscentret De 5 Stora

Hur skydda sina renar?

Att förebygga angrepp på renar som betar fritt är svårt, men både renägare och forskare har undersökt hur man ska kunna minska dödligheten hos renarna - framförallt kalvförlusterna. Detta gäller inte bara sett till rovdjuren, utan även till väder och vind, hjordstorlekar och sjukdomar. 

För att skydda rennäringen begränsas rovdjursstammarna med hjälp av licens- och skyddsjakt. Men också andra förslag på förebyggande åtgärder finns.

RenarFörslag som framkommit för att minska antalet rovdjursdödade renar är att ha fler människor i närheten av renarna, att hägna in vajorna under kalvning, och att mata rovdjuren på betryggande avstånd under den kritiska kalvningsperioden. 

 

Att minska björnens predation på ren

SLU har tillsammans med renskötare utvärderat kalvning i hägn och områdesinriktad jakt för att skydda renkalvar mot björn. Resultatet från studien visar att det är fram för allt i maj och första veckan i juni som björnen tar renkalv. Resultatet visar att varken kalvning i hägn eller områdesinriktad jakt på björn är någon universalmetod som fungerar överallt. Därför föreslår de ett nytt flexibelt ersättningssystem där samebyarna får ersättning utifrån hur många björnar de har i sitt område och där de kan välja de åtgärder som passar lokalt.

Att samla vajorna i hägn för att renskötarna ska kunna skydda dem och kalvarna kan ett vara effektivt sätt. Kalvdödligheten till följd av björnpredation försvann i princip helt och det fanns heller inga tecken på att björnarna kompenserade det genom att ta fler kalvar senare under sommaren. Däremot fanns andra problem med att kalvar dog på grund av infektioner i de två hägnen med flest vajor. Det var också en större andel kalvar som svalt ihjäl i dessa båda hägn. Troligtvis beror det på att stress och trängsel i hagarna skiljer vajorna från deras kalvar. Metoden är också relativt dyr (cirka 1200 kronor per vaja i ett hägn med max 100 vajor) och kräver stort engagemang från renskötarna. Om metoden ska användas är utformninegn av hängnen av stor vikt.

– Åtgärden kan vara användbar i områden med små renhjordar och mycket björn. Däremot är det inte realistiskt som generell åtgärd i samebyarna, säger Jens Frank, en av forskarna i projektet.

Potentialen för områdesriktad jakt som minskar björnstammen i kalvningsområdet är enligt studien större. Jakten behöver inte ske under kalvningsperioden. De björnar som är i kalvningsområdet under våren är också i stor utsträckning där under hösten då licensjakten sker. Det visar rörelsemönstret hos de sändarförsedda björnarna i studien. Men eftersom björnar rör sig inom stora områden är det viktigt att jakten inte bara sker i själva kalvningsområdet utan i ett utvidgat område.

Rapportförfattarna föreslår ett nytt ersättningssystem. Det system som används i dag tar inte hänsyn till antal björnar utan bygger på hur stor samebyn är. Eftersom björnarna är ojämnt fördelade i landskapet kan en sameby med stor areal och få björnar gynnas medan en liten sameby med mycket björn missgynnas. De tycker inte heller att systemet i detalj ska styra vilka åtgärder som vidtas i specifika områden och situationer, utan att det beslutet lämnas till berörda samebyar. Dels eftersom det är samebyn som ska genomföra åtgärden och har bäst kunskap om förutsättningarna, dels för att ett system som i detalj reglerar vilka åtgärder som ska vidtas sannolikt leder fram till ett kostsamt kontrollsystem av åtagandet.