Rovdjurscentret De 5 Stora

Hur blir framtiden?

Får närbildI Sverige har fårnäringen - trots de utmaningar som rovdjuren kan innebära - ökat fram till 2017. I en utredning utförd av Naturvårdsverket år 2015 dras slutsatsen att fårnäringen har kunnat fortgå och utvecklas trots vargförekomst i landet. Denna rapport visar att för de län som hyste en tät vargstam hade antalet fårindivider ökat i Dalarna, Västmanland och Örebro, medan det sågs en minskande trend i antal får i Värmland. 

På grund av det minskande antalet får i Värmland 2015 inledde länsstyrelsen ett projekt för att motverka denna trend. Projektet föll väl ut och Värmland var ett av de län där fårantalet ökade mest under 2017. "Vi ville vända på utvecklingen och det har vi gjort", säger Karin Granström, som varit projektledare. Tack vare de rovdjursavvisande stängslen och en del planering om hur man betar sina får har fårägare vågat utöka och vi har fått flera nya fårgårdar. Producenterna har lärt sig att bättre skydda sina djur mot rovdjursangrepp. Det går men kräver en hel del merarbete".

Nytt trendbrott från 2018

Från och med 2018 har antalet får efter en ökande trend minskat nationellt. Detta gäller även antalet kor. Diagrammet nedan är från Jordbruksverket och visar utvecklingen för nötdjur, får och gris. Den torra sommaren 2018 är en orsak till minskningen, men det kommer tydliga budskap från tamdjursägarnas intresseorganisationer att oro för rovdjursangrepp är ett pågående parallellt problem.  

Utveckling antal tamdjurDe är övertygade om att många av deras medlemmar kommer att avsluta sin verksamhet just på grund av rovdjuren - iallafall så länge förvaltningen inte förändras. Återkommande önskemål om förändringar i förvaltningen är mer bidrag för rovdjursavvisande stängsel, hjälp med röjning under stängsel och snabb skyddsjakt utförd av tjänstemän. 

Rovdjursförvaltningen är medveten om problemet och målet är att begränsa skadornaSkadorna ska i första hand begränsas med hjälp förebyggande åtgärder. Det handlar i dag mest om att ge bidrag för stängsel, samt ersättning och hjälp när olyckan varit framme. Från och med mars 2021 kan länsstyrelser ge full ersättning och bidrag för förebyggande åtgärder och skador som orsakats av rovdjur.

Vad avgör utvecklingen?

Om många skulle välja att sluta med djurhållning kommer Sverige få svårare att producera svenskt kött och mejeriprodukter. Betesmarker kommer också riskera att växa igen och flertalet av de arter som trivs där kan då missgynnas. Det skulle vara ett misslyckande och gå tvärsemot Sveriges nationella målsättningar.

På grund av oro för angrepp har en del redan slutat med sin tamdjurshållning - och fler överväger att göra samma sak. Men tamdjursnäringen i Sverige har också andra utmaningar. Till exempel en åldrande bondekår, klimatförändringar och små ekonomiska marginaler då de behöver konkurrera med billigt utländskt kött och produkter.  Samtidigt ökar intresset för svenskproducerad mat och råvaror, vilket skickar positiva signaler om framtiden.

Hur trenden för svensk tamdjursnäring blir återstår att se. Det beror troligen på hur alla ovanstående nämnda faktorer utvecklas. När det gäller den konflikt som finns mellan rovdjur och tamdjursägare påverkas den utvecklingen av hur väl förvaltningen lyckas ge tamdjursägarna den hjälp och de ekonomiska bidrag de behöver för att de ska uppleva att de klarar av att hålla tamdjur i rovdjursområden. Men det beror inte bara på ersättning för nuvarande driftsformer utan också på samhällets och tamdjursägarnas intresse att anpassa näringen så att den går att bedriva samtidigt som det finns stora rovdjur. I den aspekten är det intressant att flera naturvårdsorganisationer höjer sina röster och säger att de vill samverka för att hitta vägar där både svensk tamdjursnäring och rovdjur kan existera.