Rovdjurscentret De 5 Stora

Vad forskar man på?

Chipmärker vargvalp

I Sverige bedrivs forskning på samtliga stora rovdjur. Forskningens roll är att ta fram ny kunskap och publicera resultaten, samt att bistå organisationer och myndigheter med fakta och uppskattningar av hur det blir i framtiden.

Myndigheter och organisationer använder forskningsresultaten och väger samman olika samhällsintressen innan beslut fattas. Forskare deltar dock inte vid beslutsfattande och ska därför inte förväxlas med beslutsfattaren. Beslut fattas i demokratisk ordning av politiker och tjänstemän.

Skandinaviska björnprojektet, som är världens största forskningsprojekt på brunbjörn, har sin forskningsstation i Orsa Finnmark - på gränsen mellan Hälsingland och Dalarna. Övriga projekt har sin bas på Grimsö Forskningsstation och kallas för Skandulv (varg), för Scandlynx (lo) och det Svenska Järvprojektet.

Förutom forskning kring föda, antal, genetik, dödlighet och andra biologiska faktorer pågår en hel del annan forskning. Man tittar bland annat på hur kan björnen sova en hel vinter utan liggsår, blodproppar och vätskebrist? Vilka stängsel är mest effektiva för att undvika rovdjursangrepp? Fungerar skyddsvästar för hundar för att förhindra angrepp från varg? Vad styr människans rädsla för rovdjur? Hur ser inställningen till rovdjur och rovdjursförvaltning ut i Sverige? Och vad kostar rovdjuren samhället?

Forskning med hjälp av DNA

På senare år har DNA fått en större roll i rovdjursforskningen. DNA kan tas från spillning, urin och vävnad och gör att forskarna kan skilja på olika individer. Detta kan användas för att analysera släktskap, inventera arter, se spridningsmönster eller för avgöra vilken art som angripit ett tamdjur. Om det finns extra skyddsvärda individer i ett område, till exempel invandrande vargar från öster, kan de följas med hjälp av DNA-spår som samlas in.

Forskning med sändarförsedda djur

Rovdjursforskning bygger också mycket på information från djur som försetts med sändare. Från början användes radiosändare, men numera använder de flesta forskare GPS. Via satelliter beräknas djurets position som sedan skickas vidare till forskarnas datorer. På så sätt kan forskarna följa djurens rörelser från sitt kontor.

Informationen från sändarna kan lära oss mer om rovdjurens liv och död, hur stora och vilka områden de använder sig av, hur ofta de fäller byten och vilka andra individer de interagerar med. Informationen går också att använda för att förebygga skador på till exempel tamdjur.
Sedan man började förse rovdjur med sändare har hundratals individer märkts på detta sätt.

Socioekonomisk forskning

Rovdjurens påverkan på olika näringar och socioekonomiska effekter har allt mer börjat kartläggas. Det gäller även människans rädsla för rovdjur och inställning till rovdjur, samt inställningen till förvaltningen. All sådan typ av forskning kommer troligen få stor betydelse för utformningen av framtidens rovdjursförvaltning.

Forskning om den fantastiska björnen

Björnen har många fantastiska egenskaper som gör att den klarar av att gå i ide. Den kan äta sig ritkigt fet utan att få hjärt- och kärlsjukdommar och diabetes. Sedan kan den sova hela vintern utan att drabbas av benskörhet, liggsår, muskelförtvining och vätskebrist.

Genom fysiologisk forskning på björnar undersöker forskarna dessa egenskaper eftersom sådan kunskap skulle vara intressant att applicera på bland annat sängbundna människor inom vården. Nyligen har forskarna sett att det är en speciell bakterie i tarmfloran som gör att de kan tillgodogöra sig energi extremt effektivt på hösten utan att få problem som vi människor förknippar med fetma. Förmågan att ta upp näring effektivt skulle i framtiden kanske kunna användas för patienter som har svårt att tillgodogöra sig näring.

Olika forskningsinstutioner

Här är en lista på instutioner som bedriver forskning kring stora rovdjur i Sverige: