Rovdjurscentret De 5 Stora

Hur stort är problemet?

Antal angripna djur

År 2017 angreps sammanlagt 387 stycken tamdjur av rovdjur. 367 av dessa var får. Oftast är det just får som angrips av rovdjur men ibland angrips också kor, getter och i ytterst ovanliga fall häst. 

För de djur och den enskilde djurägaren som drabbas av rovdjursangrepp är problemet av uppenbara skäl stort. För dessa är det en klen tröst att rovdjursskador på tamdjur rent statistiskt är ett begränsat problem då det endast någon promille av fåren angrips.  

Indirekta skador

Staffan Widstrand

Skador i samband med rovdjursangrepp på tamdjur går inte att mäta i bara antalet skadade eller dödade djur. Angrepp leder till lidande och stress för överlevande djur och det kan påverka dem långt efter att angreppet är över. Till exempel kan de kasta sina foster eller bli sjuka, och mjölkkvaliteten kan bli sämre. Sådana skador kallar man för indirekta, eller sekundära, skador. 

Det finns idag inte speciellt mycket forskning på de sekundära skadorna. Hur djuren reagerar efter angrepp verkar kunna variera då en del ägare upplever att djurens välbefinnande återgår till det normala strax efter angreppet, medan andra kan få så stora problem med djuren att de avlivas i efterhand. 

Rovdjurens närvaro påverkar inte bara djuren, utan även djurägaren. Angrepp av rovdjur - eller oro för angrepp - orsakar merarbete och ekonomsik förlust och kan också leda till psykisk ohälsa. I en studie utförd av SLU 2015 visar resultatet att lantbrukare som drabbats av rovdjursangrepp, eller riskerar att drabbas, lägger ner ett betydande merarbete för att förebygga och hantera rovdjursangrepp.

Trender i antal angrepp

Kalv Suger Pa HandOm man vill se trender kring tamdjursangrepp över tid är det egentligen mest intressant att titta på antal angreppstillfällen istället för antal angripna djurindivider. Det beror på att antalet angripna tamdjur per angreppstillfälle kan variera  mycketkraftigt. Ett år kan en enda individ orsaka stora skador och om det rovdjuret byter mönster eller tas bort sjunker statistiken igen. 

Dock varierar även antalet angreppstillfällen från år till år, vilket gör att det inte går att se någon trend över en kortare tidsperiod. Sett över en längre tidsperiod (1997-2017) kan man se att antalet angreppstillfällen har ökat. Det är en förväntad trend då rovdjuren ökat under samma period.

Om rovdjuren expanderar mer ner i södra Sverige där det finns fler tamdjur så kommer angreppstillfällena högst troligt att öka ännu mer. Detta finns det stöd i utifrån analyser av sambandet mellan vargtäthet och fårbesättningar. De visar att det starkaste sambandet mellan antal vargangrepp på får inte är antalet vargar i ett område utan tätheten av fårgårdar.  

Vilket rovdjur orsakar flest angrepp?

Oftast är det vargen som står för flest angripna djur per år, men även lodjur brukar stå för en betydande del av skadorna. Björn angriper också tamdjur, men oftast är de på en mycket lägre nivå än varg och lodjur. I Sverige överlappar fårnäringen och järven så pass lite att angrepp hittills inte uppstått. Om järven etablerar sig i områden med fårhållning kan man förvänta sig att även de kommer kunna stå för den del av angreppen. I Norge där järven lever i samma område som frigående får orsakar den en helt annan skadebild.

År 2017 angreps 156 djur av varg, 200 av lodjur och 15 av björn. Kungsörn står för resterande skador under år 2017.

 

Läs mer

Den som vill veta mer om viltskador kan gå in på Viltskadecenters, SLU, webbplats. Där finns bland annat all viltskadestatistik från 1997 och framåt.