Intervju med kriminalinspektör Erold Coleman om illegal jakt

Erold Coleman är kriminalinspektör vid Uppsalapolisen och har engagerat sig en hel del för att bekämpa faunakriminalitet av olika slag i Sverige

Denna intervju är gjord på polisstationen i Uppsala. Vid intervjutillfället arbetade Erold bland annat med misstänkt illegal lodjursjakt i Uppsala län. Forskarna tror att det skjuts lika mycket björnar illegalt som legalt tror du att det är en korrekt bedömning? EC:Nej ,jag tror att det är ännu mer björn som skjuts illegalt. Kan man få bort den illegala rovdjursjakten? EC: Det går inte att få bort den helt men det går att få ner den till en viss nivå. Får man ner den illegala jakten om man ökar den jaktliga tilldelningen? EC: Endast marginellt, de presumtiva tjuvskyttarna påverkas inte av att man får skjuta fler björnar. De har i grunden en låg moral som inte ändras av ett beslut från Naturvårdsverket. Varför tjuvjagas det rovdjur? EC: Detta är en mångfacetterad fråga, tjuvjägarna går att grovt dela in i tre kategorier: Första kategorin: En del vanliga jägare som anser att myndigheterna tar beslut över folks huvuden, som inte är förankrade i bygden och inte svarar för de åsikter som ett stort antal människor har som bor naturnära och direkt påverkas av rovdjursbesluten. Många där anser att deras röster inte hörs i debatten utan att det är överheten som bestämmer. Då blir det en bitterhet som gör deras moral grumligare och de tar sig en egen rätt eftersom de anser att de vet vad som sker i bygderna, hur stora rovdjursstammarna är och vilken skada de gör. De menar att de vet, har sett och hört att älgstammen gå ner och anser att de ställer till rätta problemet genom illegal jakt. I sin förtvivlan över att inte kunna vara med och besluta tar de till illegala metoder helt enkelt. Kategori två är ofta redan från början tjuvjägare med en kriminell läggning. Kanske bedriver annan kriminell verksamhet också. Det finns de som anser att det är häftigt att jaga rovdjur illegalt under strapatsrika former. De drar sig inte för att använda motorfordon. Jag tror det är sådana människor som har gott om tid, kanske går arbetslösa i glesbygder och ser upp till storviltsjagande machotyper. De tycker det är häftigt att med inflytande av rusdrycker sitta runt lägerelden och skryta över att man jagat en björn kanske i flera kilometer i snö, kanske med snöskoter och jaktradioapparater. De tycker att det är häftigt att jaga ett lo, lagligt eller olagligt. Så har vi kategori tre: en mycket farlig grupp. Den kanske värsta gruppen av alla. Det är en liten krets i landet där alla känner alla. De har kontakter med andra länder inte bara Norge och Finland utan även öststater. De är mycket kunniga när det gäller att ta reda på hur och var man kommer åt rovdjur och rovfåglar. Är det här en sorts beställningsklubb? EC: Ja, det är det. De kör på beställning men ibland lagrar de också i frysar. Vill du ha en lappuggla eller järv så fixar de det. De vet exakt vem som kan fixa vad: den norrmannen ordnar varg och den finnen en järv. De har ett väl uppbyggt kontaktnät som är osynligt för utomstående. Det är precis som om du är med i en bilklubb, t ex Volvo 140 serien från 70-talet. Då vet man precis var man ska ringa för att få reda på en speciell reservdel. Det är det som är grejen, att ha intresset inom en viss sfär. Som bekant pågår det just nu en sådan utredning uppe i Lappland som Gällivarepolisen sköter. Du skulle aldrig kunna tänka dig att börja jaga t ex ett rådjur? EC: Jag sköt en ekorre en gång i fjortonårsåldern vilket är något jag ångrar. Jag kan inte komma över det än idag. Jag har aldrig tilltalats av jakt, det är inget som lockar mig men jag är inte emot för då hade jag slutat äta kött. Det kan nog vara värre när det tas ihjäl djur i slakterier under vidriga former. Jag är inte intresserad helt enkelt. Växer den illegala rovdjursjakten? EC: Det är omöjligt att svara på eftersom man inte vet hur stort mörkertalet är. Men jag känner inte till något år som det upptäcktes så många förberedelser till grova jaktbrott och ertappande av grova jaktbrott som under 1999. Det var ett rekordår. Den här sommaren och hösten har varit förhållandevis lugn. Björnforskarna har sannolikt alla nymärkta björnar i liv. Vilka länder går de uppstoppade djuren eller troféerna till? EC: Ett land som. upps man får vara lite försiktig när man svarar också.. Lång paus EC: Det är ett europeiskt land som nästan alltid figurerar alltid i de här sammanhangen. Vi har ständig kontakt med polisen där och mycket bilar från det landet rapporteras in. Är det privata samlare? EC: Jag tror det är privata intressen där man har en stark men snedvriden naturromantisk läggning och vill spara på allt som är häftigt och starkt i naturen, typ rovfåglar och rovdjur. Vad får man betala för att få en skandinavisk varg uppstoppad på väggen ovanför öppna spisen? EC: Jag har sett ett sådan papper en gång, siffran varierar från stund till stund beroende på vem som betalar. Jag kan bara gissa att minst 50 000 kr om det ska vara en skandinavisk varg, i vissa fall betydligt mer. Men att få tag i någon som gör det är inga problem, även om det är risker med ett långt fängelsestraff. Det är ytterst få brott som får sådana påföljder som illegalt skjutna rovdjur. Jag kan inte i talande stund inte komma på något brott som kan leda till så många påföljder: Jaktbrott, skadeståndet, trofévärde, köttvärde, värdet av skotern, du blir av med licensen och eventuellt smuggling, häleri, förverkande av vapen med mera. Att det är så många påföljder upptäcker förövarna först när de åkt dit. Först får man betala 40 000 kronor i böter för en varg. Är det vad det kostar? EC: Står Högsta domstolen på sig blir det så. Naturvårdsverket krävde 100 000 men domstolen kallar det avelsvärde och har fastslagit 40 000. Går det att få acceptans för vargen, tror du? EC: Ja om man låter byborna komma till tals känna att de varit med i beslutsprocessen, vargen är oerhört kontroversiell. För en del är jakten en livsstil, där vissa känner ett hot från vargen, vad anser du om det? EC: Att de tar hundar är det enda reella problemet egentligen. Men som du vet Johan , tar vissa vargar inga jakthundar alls medan andra har en benägenhet att ta just hundar. Jag är övertygad om att vi måste få till en mer ekologiskt sansad debatt i framförallt jakttidskrifter men även i annan media. Att skriva att Granfjällsbjörnen eller andra rovdjur "härjar igen" tycker jag är oansvarigt. De som har största ansvaret när det gäller att hyfsa debatten är jägarna själva och deras språkorgan, d v s jakttidskrifterna. Sen har du en grej till. Att visa i TV när Jan Guillou skjuter isbjörn från tio meters håll, som en tioåring kunde ha fällt, bidrar till en demoralisering och avtrubbningseffekt när det gäller respekt för stora rovdjur. Personligen tycker jag att det var ett töntigt inslag. Det verkar finnas en större acceptans för björn än för varg, varför är det så, tror du? EC: Jag skulle utan vidare kunna lägga mig i en sovsäck 100 meter bortanför en varglya, jag är inte det minsta rädd för varg. Björnen har vi alltid haft en positiv syn på i sagoböcker. Den beskrivs som ett fromt, snällt och trevligt djur. Den har ett jaktligt värde som innebär spännande jakter och ätbart kött. Det är huvudsakligen de som lever av renskötsel och fårskötsel har negativa synpunkter att säga om björn. Begreppet problembjörnar är något som pressen och människorna skapat. Det blir större artiklar om en enda björn rotar i en soptunna under några dagars tid än om en människa kör i 100 km i timmen i ett villaområde där hastighetsbegränsningen är 50. Totalt livsfarligt för barn att springa över gatan där. Att björnen kan anses vara obehaglig att ha omkring sig kan jag förstå, man måste ha förståelse för att människor är rädda för björn och inte göra dem till åtlöje. Hur ofta är det personer med anknytning till renskötseln som håller på med illegal rovdjursjakt i stor omfattning? EC: Jaktbrott mot större rovdjur har i flera fall varit direkt kopplat till renskötare, det är belagt. Det vore konstigt annars eftersom de lever av sina renar. Jag personligen tycker dock att det är stor skillnad att jaga ett rovdjur om man lever på det rovdjuren i sin tur jagar mot att bara jaga för att man ogillar rovdjur, det tycker jag är en väsentlig skillnad. Hur viktig är renskötseln jämfört med rovdjuren? Tar staten sitt ansvar för renskötseln respektive rovdjuren? EC: Jag tror att det går att bedriva renskötsel och ha livskraftiga rovdjursstammar med det ersättningssystem som finns, men man måste ta fram effektivare förebyggandesystem som motverkar att folk frestas till illegal jakt på de stora rovdjuren. Ett sånt instrument är plattor på larvfötterna på skotrarna. Det finns en utredning gjord om detta som säger att det är integritetskränkande men jag kan dock inte se att det är mer integritetskränkande än att du har en nummerskylt på bilen. Är det viktigare att människorna har sin integritet i behåll när de rör sig i skog och på de stora vidderna än att rädda rovdjuren som arter i Sverige? Då tycker jag att integritetsskyddet har ett klart underordnat intresse. Men man ska veta att det är starka intressen inom skotervärlden. En nackdel med skoterförbud är att det blir fritt fram att jaga där om du är tillräckligt fräck och vet att naturbevakarna och polisen är på annat håll. Allmänheten är inte där. Allmänheten har flera gånger medverkat till att fälla folk för illegal rovdjursjakt just tack vare att de varit ute på skoter. I Asien pressas galla ut från björnar i fångenskap och urinblåsor säljs på svarta börsen, tror du det pågår i Sverige eller kan bli något för Europa? EC: Har aldrig hört talas om att det skulle förekomma i Sverige och kan inte tänka mig att det skulle finnas intresse för det. Tror du att illegal jakt efter märkta rovdjur sker med hjälp av pejlutrustning? EC: I år hade vi ju fallet med den märkta vargtiken i Grangärdesreviret som försvann och i fjol var det påfallande många märkta björnar i Dalarna som sköts under kort tid. Jag är ingen tekniker alls men det borde inte vara så svårt för en radioamatör att hitta frekvenserna. I Norge har man ju använt sig av pejlutrustning vid laglig jakt på t ex varg. Kanske vet vi tillräckligt om vår skandinaviska björnpopulation att det är dags att sluta märka fler, vad vet jag. Tror du att vi kommer att få 200 vargar i Sverige? EC: Säg så här, med tanke på hur utbrett ogillandet till vargen är i vissa trakter här i landet tvingas den leva mellan skyttegravar, det gör mig fundersam. Vad som talar emot en växande vargstam är att det ständigt pågår jaktförsök på varg. Dessutom körs det regelbundet ihjäl varg och risken för inavel finns hela tiden. Vargen har en klart jobbig resa framför mig. Det hela står och faller och jag tror chansen är fifty-fifty. Det som talar för vargen är att den har en fruktansvärt stor överlevnadspotential. Trots att det varje år skjuts ihjäl en eller flera vargar samtidigt som en eller flera körs ihjäl, plus den naturliga dödligheten, ökar den lika förbaskat, det talar för den. Men det kan komma till en stagnation eller dip när som helst. Jakttidskrifterna har största ansvaret eftersom den skriver för vapenbärarna. Jag tycker att debattnivån sjunkit markant där på senare år. Jag kräver inte att man ska publicera allas synpunkter, samtidigt hoppas man ju att det finns redaktörer som, även om de hatar min uppfattning, är beredd för att dö för att jag ska kunna yttra den. Pennornas mångfald helt enkelt. Jag ogillar rabiata varghatare och de som jagar varg men jag själv är beredd att dö för att de ska få säga sin mening.