Vargen är alla hundars moder

De första hundvalparna tämjdes av människan för minst 15.000 år sedan. Därmed är hunden i särklass först av alla husdjur, flera tusen år före geten, fåret, grisen, kon och hästen, och före alla odlade grödor. Det visar två svenskledda forskargrupper i fredagens nummer av tidskriften Science. Deras arbete ger en viktig pusselbit till människans tidiga historia. Konsten att odla växter och dra nytta av husdjur är det största kulturella språng som mänskligheten har tagit. I fyra års tid har forskarna samlat in hårstrån från över sexhundra hundar. De har själva rest runt till hundutställningar och ryckt av hundhår och de har fått kuvert med hundhår skickade till sig från jordens alla hörn. Dessutom har de haft prover från 38 vargar från Europa och Asien. DNA-analyserna visar att hunden uppstod någonstans i sydöstra Asien. Därifrån har tamhunden spridit sig till hela världen. Några hamnade i Europa och Afrika, några söderut i Australien och Nya Guinea och andra följde med när människan gick över Berings sund och koloniserade Amerika för cirka 14 000 år sedan. Carles Vilà från Uppsala universitet har i en separat studie undersökt just den amerikanska hundens ursprung. Han har undersökt tusenåriga hundar från arkeologiska utgrävningar i Sydamerika och hundar som legat begravda i Alaskas permafrost i flera hundra år. Han kan helt avfärda tidigare teorier om att de första amerikanska hundarna skulle härstamma från lokala amerikanska vargar. Deras DNA stämmer inte alls ihop. - Amerika koloniserades från Alaska till Chile på ett eller två tusen år. Samtidigt utrotades nästan alla stora däggdjur. Det måste ha underlättats av att hunden var med. Hundar är ju mycket effektivare på att lokalisera bytesdjur. Carles Vilà menar att de nya rönen ger en helt ny bild av stenåldersmänniskan för 10.000-15.000 år sedan. - Det måste ha funnits mycket mer utbyte mellan människor än vad vi har trott. Hundarna har ju spridits 900 mil, från nuvarande Tyskland där det finns tidiga arkeologiska fynd till Alaska. De två studierna kan inte ge något säkert svar på frågan varför människan valde att tämja vargarna. Carles Vilà talar om jakt. Men han tror också att människor kan ha tagit hand om vargvalpar av en tillfällighet, bara för att de var söta och roliga att leka med. - Och när hundarna blev vuxna kanske de blev mat, säger Peter Savolainen som är biokemist från KTH. Joakim Lundebergs favoritteori är att hundarna först användes för att vakta runt människornas läger. Forskargruppen på KTH hoppas nu kunna ringa in hundens geografiska ursprung mera exakt. De har redan samarbete med kinesiska forskare. De har också anhållit om data från den amerikanske genforskare Craig Venter, som kartlade människans arvsmassa. Han har också kartlagt arvsmassan från sin egen pudel. Dessa data är inte offentliga, men de skulle vara till stor hjälp i KTH-forskarnas fortsatta sökande.