De stora däggdjuren slår rekord i svenska skogar

Inte på flera hundra år har det generellt sett funnits så många stora däggdjur i de svenska skogarna som nu. Det här visar en kommande bok om den svenska jaktens historia.

Ett 20-tal forskare, museiintendenter, jaktvårdskonsulenter och vilthandläggare har skrivit boken som bland annat berör utvecklingen för de svenska däggdjursstammarna som forskarna har rätt bra kunskap om när det gäller åtminstone de senaste 200 åren. Det som höll på att knäcka älgen var både laglig och illegal jakt.

– Dels var det för att man behövde mat, det var ont om mat. Dels för att det var ett lätt byte att komma över, förklarar Kjell Danell.

Ett tag kunde älgstammen räknas i tusental, i dag finns runt 300-400 000 älgar i Sverige. Återkomsten har flera förklaringar, bland annat att staten begränsade jakten längre tillbaka och att det skafferi med mat som skogarna är för älgen fick växa till sig.

Även om det finns undantag som till exempel den hotade fjällräven så har fler av dagens 70 vilda däggdjursarter i Sverige haft en explosionsartad tillväxt framförallt de senaste 50 åren.

Det handlar till exempel om hjorten, rådjuret, vildsvinet och bävern. Utvecklingen har samtidigt skapat nya förutsättningar och konflikter som tidigare handlade om till exempel vilka i samhället som skulle få jaga de värdefulla pälsdjuren.

I dag är motsättningarna annorlunda, skogsnäring som får sina trädplantor uppätna, lantbruk som tampas med vildsvin och tamboskapsägare och jägare som tycker vi har för många rovdjur eller viltolyckorna som förra året var fler än någonsin, närmare 60 000.

Av historien att döma kommer motsättningarna fortsätta.