Rovdjursstängsel saknar vetenskapligt stöd

Det finns kunskapsluckor inom forskningen kring hur rovdjursangrepp ska kunna förebyggas. Till exempel menar forskare att rovdjursavvisande stängsel saknar vetenskapligt stöd. För att reda ut vilka åtgärder som är mest effektiva måste forskare och rovdjursförvaltare samarbeta.

Det skriver forskare från SLU och Oviedo University i Spanien i tidskriften Scientific Reports.

– Det är intressant att en så välanvänd metod som elektriska stängsel helt och hållet saknar vetenskapligt publicerade utvärderingar, säger Ann Eklund, som är huvudförfattare till artikeln, i ett pressmeddelande.

Detta var något som de kom fram till när de gick igenom 562 vetenskapliga artiklar från åren 1990 till 2016 som tar upp ämnet förlust av tamdjur efter rovdjursangrepp. I endast fyra procent av dessa artiklar är studien utformad på ett sådant sätt att det är möjligt att mäta hur effektiv en specifik åtgärd är.  

Bra studier

I de andra artiklarna fanns det antingen ingen utvärdering av åtgärder alls, eller så utvärderades de på ett sådant sätt att det är svårt att mäta effekten. Ofta saknades det till exempel en kontrollgrupp.

– Vi skulle önska att rovdjursförvaltningen var evidensbaserad, såsom sjukvården är i valet av medicinsk behandling. Det förutsätter att forskarna bidrar med studier av hög kvalitet om hur effektiva olika åtgärder är för att hindra rovdjursangrepp, säger Ann Eklund.

Effektiva metoder för att förhindra rovdjursattacker är viktigt för både djurägare och samhället i stort. Dåligt skydd kan stå djurägarna dyrt i och med att de förlorar en massa djur, men också samhället, då fler åtgärder måste testas.

Olika metoder

Vanliga åtgärder i dag är olika typer av inhägnader, skrämselteknik i form av ljudskrämmor eller lapptyg, att flytta på rovdjuren samt skyddsjakt.

En del djurägare testar boskapsvaktande hundar eller nya fårraser. Forskarna menar att det ibland sägs att lantraser är mer anpassade till närvaro av rovdjuren.

Forskarna tycker vidare att rovdjursavvisande stängsel som är en relativt kostnadseffektiv metod, borde prioriteras för en bättre vetenskaplig utvärdering.

Bättre samarbete

Forskarna vill också ha till bättre samarbete mellan djurägare, rovdjursförvaltande myndigheter och forskningen. Detta för att man bättre ska kunna lägga upp användningen av åtgärder på ett sätt som gör det möjligt att utvädera effekterna vetenskapligt.

– Vi tror att förvaltning och forskning måste arbeta systematiskt tillsammans för att få fram kostnadseffektiv och pålitlig praxis, säger Ann Eklund.