Fråga
Jeg har noen spørsmål om Jerv,og ville være takknemlig hvis Dere kunne svare.
1. I Norge snakkker man om at jerven er i ferd med å etablere seg i områder med ulv. Er dette tilsvarende i Sverige?
2. Har også lest at jerv med stor sansynlighet er drept av ulv i Hedmark,vet Dere noe om dette i Sverige?
3. Arild Landa hevder eller antar at jerven i Norge er i ferd med å bli mindre, muligens pga dårligere mattilgang gjennom mange år. Har Dere noen erfaringer med dette i Sverige?
4. Hva er største vekt på jerv notert i Sverige?
5. Jerven i Amerika er mindre enn den Europeiske,men hvor finnes de største individene?
6. Hvor fort kan en jerv løpe? Har tall på mange andre dyr men ikke funnet noe på jerv.
Ville være meget takknemlig for svar.
Svar
1. Vi har områden med järv och varg etablerade i sverige. Men här är det snarare så att vargar har etablerat sig i ett järvområde, området för de s k "skogsjärvarna" i Gävleborg och Västernorrlands län.
2. Nej, vi har inga dokumenterade fall av att järvar har dödats av varg i Sverige de senaste åren. Det är dock inte ovanligt att vargar dödar järvar; t ex finns ett antal dokumenterade fall i Nordamerika. Därför kan man anta att det finns observationer och/eller dokumentation av sådant av äldre datum från Sverige.
3. Nej, det finns inga indikationer på sådant i Sverige. Sannolikt inte i Norge heller. Arild Landa har inte hävdat något sådant heller. Möjligen har du fått informationen från en publikation av Landa & Skogland (1985 "Tetthetavhängige effekter hos jerv") där de visade att variationen storlek hos järvar delvis beror på mattillgången. Hos de flesta arter kan man se ett samband mellan storlek och födotillgång. Det sker hela tiden ändringar som påverkar mattillgång och antal djur. Detta ger utslag i genomsnittlig storlek hos djur som då kan skilja sig mellan områden och tidsperioder. Hos t ex hjortdjur kan detta ge relativt stora utslag, medan det hos rovdjur som järv i regel handlar om mindre utslag (några hundra gram). Dessa skillnader ändras i tid och rum i relation till populationstäthet och födotillgång och kallas täthetsberoende effekter. Landa (Landa & Skogland 1995) visade att järven i genomsnitt var lite större när järvstammen var liten och gles (dvs. strax innan den fredades), medan mått på storleken gradvis gick ned i takt med att populationen ökade. Landa använde olika skallmått hos vuxna djur som mått på storlek och det handlade om få tiondels millimeters skillnader över lång tid.
I dagsläget finns inget som talar för någon långsiktig förändring i födotillgången för skandinaviska järvar i endera riktningen och det är därför inte sannolikt att storleken på de skandinaviska järvarna är inne i någon långsiktig förändring av storleken.
4. Av de järvar som fångats inom ramen för det svenska järvprojektet var en vuxen hane tyngst och vägde 16.6 kg.
5. Man kan nog inte säga att järvar i Nordamerika generellt är mindre än europeiska. Storleken varierar i Nordamerika där de väger minst i södra delarna av utbredningsområdet (Montana/Wyoming/Idaho) medan järvarna i Alaska och norra Kanada är ungefär av samma storlek som de europeiska.
6. Jag kan inte finna någon uppgift om detta i litteraturen, tyvärr.