Rovdjurscentret De 5 Stora

1600-talet

Stark befolkningsökning och stärkt statsmakt

I början av 1600-talet hade befolkningen återigen ökat till en miljon människor i landet efter den befolkningsminskning som skedde i och med digerdöden på 1400-talet. Trots att många krig fördes under 1600-talet skedde en stark befolkningsökning under detta århundrade, och i början på 1700-talet hade nationalstatens befolkning nästan dubblerats. 93-95 procent av befolkningen tillhör allmogen (bönder, torpare, tjänstefolk och arbetare) och omkring 3-4 procent är borgare. De övriga procenten av befolkningen tillhör prästerskapet och adeln. 

Under 1600-talet började Sverige att utveckla en stark statsmakt. En modern byråkratisk organisation med centrala myndigheter växte nu fram. Ett av dessa är Lantmäteriverket som kartlade Sverige och landets resurser. Vägnätet byggdes ut, universitet upprättades och postverk infördes för att kunna sprida information lättare.

Tamrenskötseln intensifieras

RenhjordVid 1600-talet hade de flesta samer övergått till tamrenskötsel, men fiske och jakt var precis som förr ändå mycket viktiga inslag.

Eftersom efterfrågan på skinn från vilda djur sjönk och staten nu istället krävde in skatt i form av renar och fisk skaffade samefamiljerna sig under detta århundrande istället allt fler renar. Renskötseln bedrivs dock fortfarande som så kallad intensiv skötsel, dvs familjerna flyttade med renarna och renens betesbehov styrde människornas flyttningar. Denna form av renskötsel var framgångsrik i omkring 150 år och produkterna från verksamheten utgjorde en stor andel av den export som skedde längs de norrländska kuststäderna.

Även samerna har vid den här tidpunkten i stor utsträckning anammat den kristna tron, men de lever ett slags parallellt liv med både samisk och kristen tro. Detta tolereras dock inte längre av 1600-talets kyrka som runt om i Europa bedriver häxprocesser. Mängder av människor anklagades för häxeri och bränndes på bål, detta gäller också de samer som inet ville överge sin samiska tro helt.

Under 1600-talet exploaterades samernas marker i jakt på naturtillgångar. Till exempel hittades silver invid norska gränsen år 1634. Svenska kronan ville utvinna den nyfunna rikedomen och samer tvingades att sköta transporterna. Följden av det hårda arbetet eller slaveriet blev att många samer flydde till Norge för att slippa plåga sig själva och sina djur.  Ett annat exempel på fördrivning av samer som skedde på den tiden är hämtat från Järvsö där man vid landstinget 1645 beordrade länsmännen att driva ut alla samer som kommer till deras socknar. 

År 1671 kartlader lantmätaren Jonas Persson Gedda på uppdrag Ume lappmark för att se om det fanns förutsättningar för nybyggare i området och år1673 startade staten en kampanj för att locka nybyggare att flytta dit. Projektets syfte var inte att driva bort samerna från deras marker utan att ge staten fler skattebetalare. 

Viltet minskar och skottpeng på rovdjur införs

Under 1600- och 1700-talet verkar det som att viltet fortfarande minskade och staten anser att det behövs ett mer samlat grepp om viltförvaltningen. Bland annat infördes fler regler om olika fredningstider och även fredningsområden kring städerna.

RådjurSamtidigt skärptes jakträtten för allmogen i mellersta och södra Sverige ytterligare. Enligt 1647 års jaktstadga fick de bara fånga småvilt på egen mark och jaga rovdjur. Troligen skedde detta för att minska konkurrensen om högviltet, men också för att statuera exempel om de olika samhällsskiktens privilegier. Straffen för jaktbrott var mycket hårda under denna period. Allmogen i mellersta och södra Sverige gjorde flera försök att upplösa den nya hårda lagen men utan framgång. I norr var det dock något annorlunda eftersom området var för glest befolkat för att kunna regleras genom jägeristaten. 

Hovjägeriet försåg hovet med vilt och jakt och parallellt med detta finns riksjägeribetjänterna som såg till att de hårda lagarna om jakt hålls. Det blev dock hårda konflikter i bygderna mellan denna jägeripersonal och folket då lagarna följdes godtyckligt. Det dröjede till 1760-talet innan allmogens krav på att slippa de förhatliga jägeribetjäningen fick gehör. 

Under 1600-talet infördes skottpeng för varg och björn i hela landet och senare kommer jakt på många fler arter att uppmuntras med hjälp av en sådan skottpremie.

Under denna period användes jaktvapen och krut, och armborsten förlorade mark även om de användes till 1800-talet i norra Sverige. Nya hundtyper fördes också till landet, till exempel hundar av stövartyp och hönshundar. Samerna hade vid den här perioden vallhundar som en del i tamrenshållningen men också olika hundar för olika typer av jakt, medan allmogen hade en och samma hund för flera ändamål. När hundarna användes i jakt är de både lösa och i band. Från 1600-talet finns också större boskapsvaktande hundar dokumenterade, vilka verkar ha användts fram till 1800-talet. 

Skogen fick större betydelse som timmer under detta århundrande vilket till viss del konkurrerade ut skogens användningsområde som betesmark.