Hur blir framtiden?
Möjligheten till älgjakt i områden med varg är något som ofta debatteras. Åsikter och funderingar om rådjursjakt och löshundsjakt hörs också i diskussionerna.
Hur jakten kommer se ut i framtiden beror av hur vi lyckas samförvalta vilt och andra intressen.
Ett viltrikt land
Sverige är idag ett viltrikt land. Som illustrerande exempel har älgstammen varierat kraftigt de senaste hundra åren. På slutet av 1800-talet var den nästan utrotad. I början av 1900-talet ökade den något, men avskjutningen uppskattas ändå till endast 3 000 älgar per år. Under 1900-talets senare hälft nådde stammen istället mycket höga nivåer och 1980-talet var den på sin topp med en stam på 600 000 djur för att sedan stabilisera sig kring 300 000 djur.
Denna utveckling gäller inte bara älg, utan också många andra arter så som rådjur, vildsvin och andra klövdjur.
En ny samförvaltning
Trots att Sverige lyckats gå från ett viltfattigt till ett viltrikt land anses det ha funnits brister i viltförvaltningen. På senare år har därför en ny viltförvaltning tagit form, framför allt en ny älgförvaltning. Den nya älgförvaltningen är tänkt att samla in mer information om viltet för att bättre kunskapsbaserade beslut sedan ska kunna tas. I områden med stora rovdjur ligger stort fokus på att försöka samförvalta älgen och rovdjuren på ett sätt att det jaktbara uttaget inte minskar mer än nödvändigt.
En viktig aktör inom samförvaltningen är skogsbruket. För att kompensera för ökade rovdjursstammar vill många jägare öka älgtätheten, men skogsbruket är måna om att hålla älgstammarna på låga nivåer för att betesskadorna på träden annars blir för stora och kostsamma. Detta har stött på kritik från jägare som menar att markägarna behöver se till andra värden än skogsbrukets ekonomiska vinning och Svenska Jägareförbundet har därför under år 2019 startat en kampanj "Rädda älgen" som syftar till att öka samförvaltningen av vilt och skog genom balans av olika intressen.