Rovdjurscentret De 5 Stora

Viltskador & socioekonomisk påverkan

Den nuvarande rovdjurspolitiken säger att vi ska ha rovdjur i Sverige men att de inte ska orsaka för stora problem för tamdjursägare eller på annat sätt leda till stora negativa socioekonomiska konsekvenser.

Renhjord, närbildProblem för tamdjursägare

Varje år angriper rovdjuren våra tamdjur. De flesta tamdjur som angrips är renar, men också får, getter och hundar angrips. Även några kor angrips varje år och i sällsynta fall hästar. Björnar kan också ge sig på bikupor och grödor. Skadorna som rovdjuren orsakar kallas för "viltskador".

Viltskador ska enligt den rådande politiken i första hand förebyggas. Det gör man genom att försöka hitta metoder som går att använda för att förhindra att skador uppstår. En vanlig sådan åtgärd är rovdjursavvisande stängsel som man kan få bidrag för att sätta upp. Den årliga storleken på bidraget varierar kraftigt beroende på landsbygdsprogrammets stödcykel. Om olyckan är framme har den drabbade rätt att få ersättning. 

Mer om hur de olika näringar kan påverkas av rovdjuren och vad man kan göra för att förebygga angrepp hittar du under följande sidor:

Rovdjur och tamdjur

Rovdjur och renar

Rovdjur och hundar

 

Socioekonomisk påverkan - av varg

På uppdrag av regeringen har Naturvårdsverket år 2015 undersökt vilken socioekonomisk påverkan som finns genom att Sverige har en vargstam med gynnsam bevarande status (minst 300 stycken).

Med socioekonomiska aspekter avses hur rovdjurens närvaro påverkar förutsättningarna för näringsliv, rekreation, fäboddrift, jakt och människors vardag.

Varg i snömiljöI sin rapport skriver Naturvårdsverket att vargen orsakar skador och andra problem för bland annat rennäringen, tamdjursägare och jägare. Vargen kan även skapa oro och på så sätt påverka människors vardag. Privatpersoner, såväl som näringsidkare, kan drabbas av stor ekonomisk påverkan på grund av vargangrepp. Enbart risken att drabbas av skador orsakade av varg kan innebära stor psykisk stress.

Forskning om påverkan av vargförekomst på människors vardag såsom till exempel välmående, hälsa och livskvalité är fortfarande dåligt utredd. Därför anser Naturvårdsverket att det inte är möjligt att dra några generella slutsatser utifrån nuvarande kunskapsläge. De menar också att eftersom omfattning och kvalitet av tillgänglig statistik varierar mellan olika verksamhetsområden är det viktigt att förbättra kunskapsunderlaget, följa utvecklingen och ompröva bedömningar som en del i den adaptiva förvaltningen.

Slutsatsen i utredningen är dock att näringarna (tamdjurhållning, renskötsel och jakt) trots påverkan har kunnat fortgå och utvecklas. Vargförekomsten på olika verksamheter på samhällsnivå är alltså inte så omfattande att verksamheterna påtaglit försvåras.