Rovdjurscentret De 5 Stora

Fäbodbruk

SvedbovallenFäbodbruk har en lång tradition i Sverige. Det svenska fäbodbruket är, och har alltid varit, ett komplement till det småskaliga jordbruket som under en tidsperiod helt dominerade vårt samhälle. Gårdens marker, den så kallde "inägomarken", var under sommaren tänkt att producera livsmedel och vinterfoder och därför fick djuren beta på skogen kring fäbodvallen istället under dessa månader. 

Idag finns det cirka 200 fäbodjordbruk. Utöver detta finns ytterligare ett antal fäbodar, men antalet är okänt eftersom det inte finns någon vedertagen definition av vad som klassas som en fäbod. Majoriteten av fäbodar är jämt fördelade mellan Jämtlands och Dalarnas län medan ett mindre antal finns i Gävleborgs och Värmlands län.

De aktiva fäbodar som finns kvar idag är bara är en spillra av vad som en gång i tiden fanns. Som allra störst var fäbodbruket under mitten av 1800-talet, men omkring år 1920 fanns fortfarande ett par miljoner betande djur i skogarna. 

Efter det har fäbodbruket minskat dramatiskt och minskning beror på att jordbrukspolitiken och samhället har förändrats och att de småskaliga jordbruken lagts ned. Under 1900-talet förespråkades storskaligt jordbruk och mejerierna fick förmåga att hantera och sälja färsk mjölk vilket också gjorde att den mjölkhantering som förr skedde på fäbodarna blev mindre väsentlig. 

Sett ur ett kortare tidsperspektiv har fäbodbruket med hjälp av ekonomiskt stöd ökat, men också sedan återigen minskat de senaste åren. Den senaste nedgången anses bero på att stöden har förändrats och att rovdjuren ökat. Det är också en stor utmaning att hitta unga människor som är intresserade att ta över fäbodarna.

Rovdjur & fäbodbruk

Fjällko Stefan OlanderAtt det finns en konflikt mellan fäbodbruket och rovdjur beror på att det är svårt att förebygga rovdjursangrepp på fritt betande djur. Förr i tiden hade man oftast vallare som följde djuren i skogen, men idag är det ovanligt att sådana resurser finns. Man hade också andra möjligheter förr att hålla rovdjuren borta från fäbodområdet då rovdjursjakten inte var reglerad på samma sätt som idag.  

Helt utan förebyggande åtgärder att använda sig av är dock inte fäbodbruket. Att ta in djuren under natten är en åtgärd som förespråkas av Viltskadecenter och därför anser de också att det bör betalas ut bidrag till fäbodbrukare för att bygga nattstall. Vissa fäbodbrukare har även börjat använda boskapsvaktande hundar - något som används flitigt i andra länder. 

I syfte att underlätta för såväl fäbodbruket som för att öka förutsättningarna för att bevara rovdjuren utan stora konflikter har det på senare år vuxit fram nya typer av samarbeten mellan olika intresseorganisationer och/eller myndigheter. Till exempel har Naturskyddsföreningen och fäbodbrukets intresseorganisationer initierat ett projekt där medlemmar i Naturskyddsföreningen arbetar som vollontärer på fäbodar. I Söderhamns kommun har en fäbod fungerat som en del i integrationsarbetet för nyanlända.

BlommaOm sådana typer av samarbeten kan utökas och vidareutvecklas leder det till mer resurser för fäbodbrukarna och därmed också troligen en minskad risk för angrepp. Det leder förhoppningsvis också till ett större intresse för bevarande av vårt kulturarv och nyrekrytering av aktiva fäbodbrukare.  

 

Fäbodbruk - svunnen tid eller framtid?

De fäbodbruk som finns kvar idag en viktig del av vårt kulturarv. Fäbodbruket ger också en ökad biologisk mångfald då skogsbetande djur gynnar många arter - speciellt växter, svampar och insekter.

Dessutom är fäbodbruket ett ekologiskt, miljövänligt och resurssnålt sätt att ta tillvara de i dag outnyttjade betesresurserna i våra skogar och fjällområden. Inom verksamheten finns även möjlighet för lokal produktion av mat med hög kvalité.