Rovdjurens effekt på andra arter
Ett ekosystem består av allt som finns inom ett visst område - både de levande organismerna och deras livsmiljöer. Träd, älgar, vatten, nyckelpigor, järvar, bakterier, stenar och människor kan alla ingå i ekosystem.
Forskarna är inte helt överens om hur ett ekosystem formas. Är det nerifrån och upp - det vill säga genom hur mycket föda det finns i de lägre delarna av näringskejdan - eller uppifrån och ner, det vill säga av hur många toppredatorer det finns? Eller formas de kanske oftast genom en kombination av de två alternativen?
Det vi helt säkert vet är att ingen del i ett ekosystem är frikopplad från de övriga utan alla arter och delar har en påverkan på andra. Om till exempel en art ändrar antal eller om miljön förändras så ändras förutsättningarna för de andra delarna. Hur stor påverkan dessa förändringar får varierar och är ofta svåra att både mäta och förutspå.
Rovdjurens roll i ekosystemet
Studier och erfarenheter från olika delar i världen visar att rovdjur kan påverka ett ekosystem på många olika vis. Rovdjuren kan bland annat hålla nere stammar av vissa växtätare och de kan också förändra beteendet hos bytesdjur så att de börjar beta i andra områden eller ändrar sin dygnsrytm för att minska risken att bli uppäten. Sådant kan förändra miljön och förutsättningarna för andra arter. En ytterligare effekt på ekosystemet är att rovdjuren lämnar rester av bytesdjur som blir mat till många asätare samt att de kan påverka stammar av mindre rovdjur genom att döda dem.
Rovdjurens påverkan i Sverige
Hur stor betydelse de stora rovdjuren har för ekosystemen debatteras ofta i Sverige.
Forskning visar att rovdjurens påverkan på svenska ekosystem är mindre påtagligt än på många andra ställen i världen. Det beror på att här i Sverige har människan mycket stark påverkan både på rovdjurens och bytesdjurens antal, och även på landskapets struktur och artsammansättning genom jakt, skogsbruk och jordbruk. Vår egen påverkan är helt enkelt betydligt större än rovdjurens och därför är det mest våra egna effekter som vi ser i ekosystemen. Det är därmed inte sagt att rovdjuren saknar påverkan. Lngre ner på sidan finns exempel på studier som undersökt rovdjurens påverkan på olika arter i Sverige.
Kan människan ersätta rovdjuren i ekosystemet?
I och med att människan - vilken precis som de fyrbenta rovdjuren är en toppredator - har så stor effekt på ekosystemen här i Sverige så hörs ibland tankar om att rovdjuren blir överflödiga och att människan kan ersätta de fyrbenta i ekosystemet. Många studier visar dock att det finns stora skillnader i hur rovdjurens respektive människans närvaro påverkar ekosystemet, till exempel när det gäller vilka djur som tas vid jakt och vad som blir tillgängligt för asätare.
Rovdjurens påverkan på klövdjuren i Skandinavien
Rovdjur - älg
Studier visar att varg, och även björn, till viss del kan påverka älgstammens dynamik och det jaktbara uttaget men att påverkan på älgtätheten är ytterst begränsad.
En nyligen genomförd studie publicerad av SLU år 2019 bekräftar att vargens återkomst inte påverkat täthet av älg, och inte heller älgens val av skogsstyp, vilket därför inte resulterar i någon observerad skillnad i andel betesskador på tall eller förändrad artsammanstättning av rönn, asp, sälg och ek.
Lodjur - rådjur
Lodjur kan ha stor effekt på antalet rådjur men effekten blir avsevärt mindre om det finns gott om föda för rådjuren och rådjurens produktivitet var god. I kargare miljöer kan lodjuret trycka ner rådjursstammarna till mycket låga nivåer, men det är oklart om nivån blir ett permanent tillstånd eller om det skulle kunna leda till stora cykliska variationer (att lodjuren minskar när rådjuren hamnat på låg nivå och att rådjuren då ökar igen).
Beteendeförändringar hos klövdjur?
I Sverige har man inte hittat några beteendeförändringar hos klövdjur på grund av varg och björn, troligen på grund av att den mänskliga jakten styr den selektion som påverkar beteende mer än vad rovdjurens jakt gör. Det finns studier som visar att lodjur till viss del kan påverka rådjurens beteende, men det finns inga resultat som visar på om det påverkar rådjurspopulationen eller inte.
När rovdjuren sprider sig
Om rovdjuren sprider sig söderut kommer de troligen fälla kron- och dovhjort i relativt stor omfattning och även kanske vildsvin. Det är dock osäkert i vilken omfattning de kommer jaga vildsvin eftersom vildsvinet skiljer sig i många avseenden från de övriga klövdjuren.
Tar rovdjuren bara gamla och sjuka klövdjur?
Idéen om att rovdjuren bara tar gamla och sjuka klövdjur som ändå skulle dö stämmer inte. Studier på vargens predation i Skandinavien visar att andelen gamla djur förvisso är överrepresenterade i förhållande till hur många det finns av dem i älgstammen, men den allra största andelen (86%) älgar som dödas av varg är kalvar upp till ett år. Konditionen på de djur som dödats av varg är oftast god, men en större andel av de som dödats av varg jämfört med de som under samma period sköts under jakten var i dålig kondition. Därmed är en liten andel av vargens predation på älg kompensatorisk, det vill säga gör ingen skillnad i älgstammens tillväxt.
Lodjur tar alla slags rådjursindivder och det gör att lodjurets predation främst blir så kallad addidativ, dvs de djur som rådjuret tar får läggas till den dödlighet som rådjuren haft utan närvaro av lodjur.
Rovdjurens påverkan på andra rovdjur
De stora rovdjuren är toppredatorer och de påverkar ekosystemet med sin närvaro. Forskarna har länge undersökt hur bytesdjuren påverkas av rovdjur, men på senare år har de också allt mer undersökt hur rovdjuren påverkar andra arter och varandra. Här nedan finns några av de resultat som forskarna funnit.
Varg - järv - och andra asätare
Vargens matrester ger inte mer biomassa för asätare i vargrevir i Sverige. Däremot blir mattillgången mer jämnt spridd över året. Det kan gynna arter så som järvar, rävar och korpar.
Lodjur - järv
Järven gynnas i norra Sverige av lodjuret eftersom de lämnar mycket matrester åt järven och detta i sin tur påverkar reproduktionsframgången hos järven. Forskning visar att 60 % av de renar järven äter är dödade av lodjur, medan endast 13 % är dödade av järvar.
Varg - räv
Närvaro av varg kan innebära positiva effekter för mindre rovdjur genom att det blir en jämnare fördelning av mat från kadaver under året, något som i sin tur kan leda till ökad reproduktionsframgång. Men mindre rovdjur, tex rävar, riskerar också att dödas av varg.
En studie visar att antalet rävar minskade under de första två åren efter en vargetablering i området. Rävpopulationen återhämtade sig efter denna tid, men studien kan inte svara på om rävtätheten blev lika stor som innan vargarna etablerade sig. Att rävarna minskade i områden där varg etablerat sig förklaras med att rävarna är ett lättare byte för vargen de första åren efter vargetablering då de så är ovana vid varg som hot och predator.
Lodjur - räv - och kaskadeffekter
Lodjur kan, precis som vargen, både gynna rävar med sina matrester och döda rävar. Om rävantalet sjunker på grund av att lodjuret dödar rävar så skulle det kunna gynna de arter som räven vanligtvis jagar. Sådana resultat har hittats i bland annat Finland där haren ökat efter att lodjuret återetablerat sig. Genom att studera historiska data från Sverige har forskarna funnit att utrotningen av varg och lodjur ledde till en uppgång av räv som i sin tur ledde till en nedgång i småviltsfaunan.
Men det finns också studier som visar att lodjur inte har någon effekt på rävstammen. Rävtätheten påverkas mycket av antalet sorkar vilket visar att antalet rävar alltså påverkas av många olika faktorer - både uppifrån- och nedifrånstyrda processer. Förekomst av stora rovdjur har därför inte nödvändigtvis några större effekter på rävpopulationen.
Varg - lodjur
Studier i Skandinavien visar att vargen inte verkar ha någon inverkan på lodjurets utbredning, sammansättning eller beteende. Det är dock inte otänbart att vargens predation på rådjur kan komma att påverka lodjuret i framtiden.
Björn - varg
Att både varg och björn påverkar älgstammen har man sedan länge kunskap om, men man har inte haft någon kunskap om hur de påverkar varandra när de finns i samma område.
Forskarna har trott att eftersom björnar tycks kunna lägga beslag på vargdödade älgar och därmed hindra vargarna från att nyttja dessa bytesdjur så borde vargar som lever i områden med björnförekomst tvingas slå älgar oftare för att tillgodose sitt födobehov jämfört med vargar som lever i björnfria områden. En nyligen utförd studie visar dock motsatsen - vargar i områden med björn tar färre älgar än i områden utan björn.
Den bakomliggande förklaringen till det här resultatet är ännu inte klarlagd. En möjlighet är att björnen genom att lägga beslag på vargslagna älgar fördröjer att vargarna lämnar platsen för att söka efter nästa bytesdjur, jämfört med om de hade fått konsumera bytet i lugn och ro. En annan förklaring kan vara att det i områden med både varg och björn uppstår ett hårt jakttryck på älgkalvar vilket i sin tur medför att det därmed finns relativt sett färre kalvar per älgko jämfört med områden som bara har varg. Eftersom älgkalvar är vargarnas vanligaste bytesdjur tvingas vargarna söka under en längre tid för att hitta nästa älgkalv.