Rovdjurscentret De 5 Stora

Hur stort är problemet?

Antal angripna djur

I Sverige finns omkring 250 000 stycken temrenar. Ingen vet exakt hur många av dem som faller offer för rovdjur varje år. I en av statens offentliga utredningar från år 2012 anges ett spann på 20 000 - 70 000 renar. Andra beräkningar tyder på att det rör sig om någonstans mellan 45 000 - 70 000 renar som angrips per år.

LodjursporträttSäkert är i alla fall att lodjuret är det rovdjur som tar allra flest renar i Sverige. Därefter kommer järven. Ett genomsnittlig lodjur tar ungefär tre gånger så många renar som en genomsnittlig järv. 

Hur många renar som tas av björn är inte helt klarlagt, men man vet att det är framförallt kalvar som tas i maj och början av juni. En omfattande undersökning visar att björnen kan stå för en betydande del av kalvförlusten i skogslandet. 

I renskötselns åretruntmarker ska det inte finnas några stationära vargar. Det är ett politiskt beslut och det innebär att antalet vargar i renskötselområdet är lågt. Därför står vargen för endast en liten del av skadebilden på ren, men i de områden där vargen finns kan den göra stor skada.

Indirekta skador

Rovdjuren orsakar inte bara skada genom att ta många renar, utan de tar också andra individer än vad renägarna själva hade valt att slakta. Renägarna sparar alltid de mest reproduktiva djuren, medan rovdjuren ibland även dödar dessa värdefulla djur. På så vis blir även nästa säsong lidande. Nu varnar renägarnas intresseorganisationer för en krasch av rennäringen eftersom rovdjuren i vissa områden tar mer renar än vad det föds kalvar och hjordarna minskar då. I vissa samebyar har en sådan krasch redan skett. 

Mindre betesro

Rovdjuren stör också renarnas betesro. I en studie där man analyserat renarnas rörelsemönster i jämförelse med björntätheten visade resultatet att renar i områden med högre björntäthet inte kan följa vårens grönska och också har sämre betesro vilket leder till ett icke optimalt betesbeteende. Detta kan leda till sämre möjlighet att bygga upp hullet inför vintern, vilket i sin tur kan få konsekvenser för renskötselns bärkraft. Kalvarnas tillväxt blir sämre vilket påverkar produktionen och därmed ekonomin i renskötseln.

Merarbete och oro

RenarFörutom att döda och störa renar skapar rovdjuren merarbete för renägarna, till exempel behöver de samla ihop renar som blivit spridda på grund av rovdjur.  

Precis som andra tamdjursägare känner också renägarna förstås ett ansvar för sina djurs välbefinnande. Per-Gustav Idivuoma är renägare från Lainiovuoma sameby och före detta ordförande i Svenska Samernas Riksförbund. Han är en av dem vars renar ibland tas av de stora rovdjuren. Så här säger han: ”Jag har själv drabbats av järvbesök. Det är tungt. De har lämnat efter sig inte bara döda utan också flera mycket svårt sargade och lemlästade djur. Det är förfärligt att se. Som renägare är det svårt att kunna vara vän med järven och samtidigt veta att han gör på det sättet.”

Olika rovdjur får olika påverkan

Renar dör inte bara av rovdjursangrepp utan också till följd av bland annat väder, sjukdom och svält. Studier visar att järven och björnen verkar ta individer som har har sämre kondition än andra renar och som därför möjligen dött ändå. Sådan dödlighet kallas kompensatorisk. Lodjur och varg däremot verkar ta även fullt friska och starka djur och sådan dödlighet kallas additativ.

Dessa skillnader kan tyda på att de olika rovdjurens predationen på ren kan få olika påverkan på renstammen. Det innebär också att dödligheten i områden med högt antal renar som är i dålig kondition är mer kompensatorisk än i områden med färre renar som är i bättre skick.