Rovdjurscentret De 5 Stora

Påverkan på viltet och jägaren

Försvinner viltet?

Rovdjur och bytesdjur i Skandinavien har levt sida vid sida i årtusenden. Risken för att en viltart helt ska försvinna till följd av ett rovdjur är därmed minimal. Men däremot kan människans andel av bytesdjuren förstås minska om rovdjuren ökar. 

Studier från SLU visar att avskjutningen av älg påverkas till följd av vargens återkomst och att lodjur kan ha effekt på antalet rådjur, men rovdjurens inverkan på det möjliga jaktuttaget kan variera från ringa till mycket stark. 

Rovdjurens effekt på olika klövvilt

Varg och älg

En vargflock tar omkring 100-130 älgar per år, varav cirka 80 % är kalvar. Sammanlagt blir det tusentals älgar som varje år blir vargmat. I ett nationellt perspektiv är detta en liten påverkan på älgstammen som består av omkring 300 000 djur. Också i jämförelse med människans jaktliga uttag, som ligger på cirka 90 000 skjutna älgar per år, är vargens uttag begränsat. Även på revirnivå utgör jakten det största uttaget, generellt två till tre gånger fler älgar än vad vargarna tar, men eftersom vargarna använder revirets delar olika mycket så gör det att deras predation kommer påverka jaktlag inom reviret olika starkt. Vissa kommer märka stor skilland och andra kommer märka mindre skillnad.

ÄlgporträttHur stor påverkan blir på det jaktbara uttaget beror även av fler faktorer. Exempelvis älgstammens täthet och reproduktionsförmågan, vald avskjutningsstrategi och annan dödlighet i älgstammen (t.ex björn, trafik och sjukdomar).

Forskarnas beräkningar visar att det möjliga jaktuttaget inom ett etablerat vargrevir minskar drastiskt i takt med älgtätheten. Vid älgtätheter på 10-15 älgar per 1 000 ha kan älgstammen fortfarande beskattas med 2-4 älgar per 1 000 ha. Vid tätheter ner till 5-6 älgar per1 000 ha minskar dock det möjliga jaktuttaget till mindre än en älg per1 000 ha. Sjunker älgtätheten under fem blir det inget kvar till de mänskliga jägarna.

Ett sätt att kompensera för rovdjurens inverkan är att minska avskjutningen av älgkor, vilket ökar deras andel bland vuxna djur i den levande populationen och därmed ökar också produktionen av kalv. En studie av SLU och Høgskolan i Innlandet år 2019 visar att en ökad förekomst av varg påverkar jägarnas jaktstrategi på just så vis. 

Studier visar alltså att avskjutningen minskar i olika grad för jaktlag i vargrevir, men värt att notera i sammanhanget är att minskning i avskjutning  även skett i många områden som inte har varg. En studie från Örebro län visar på just den komplexiteten i viltförvaltningen. Den studien visar att den allra största minskningen i avskjutning har skett i områden med låg eller ingen förekomst av vargrevir. Detta verifierar att uttagets storlek, könsfördelning och åldersstruktur är viktiga faktorer att räkna med i älgförvaltningen och blir ännu viktigare i rovdjursområden. 

Björn och älg

Studier i Dalarna har visat att björnar i ett område tog ca 26 % av älgkalvarna. Huvuddelen av älgkalvarna togs under kalvarnas första fyra levnadsveckor. Älgkor som tidigt miste sina kalvar födde dock 52 % fler kalvar året därpå, vilket innebar att nettoförlusten av älgkalv blev ca 20 %. Andelen vuxna björndödade älgar, av ett antal radiomärkta älgar äldre än ett år, var så låg som 0,5-1,6 %.

I en nystartad studie har man försett björnar med kamera för att kunan ta reda på mer om deras födoval och predation. 

Björn, varg och älg

Att både varg och björn påverkar älgstammen har man sedan länge kunskap om, men man har inte haft någon kunskap om hur de påverkar varandra när de finns i samma område. 

Björn i trädForskarna har trott att eftersom björnar tycks kunna lägga beslag på vargdödade älgar och därmed hindra vargarna från att nyttja dessa bytesdjur så borde vargar som lever i områden med björnförekomst tvingas slå älgar oftare för att tillgodose sitt födobehov jämfört med vargar som lever i björnfria områden. En nyligen utförd studie visar dock motsatsen -  vargar i områden med björn tar färre älgar än i områden utan björn. 

Den bakomliggande förklaringen till resultat är ännu inte klarlagd. En möjlighet är att björnen genom att lägga beslag på vargslagna älgar fördröjer att vargarna lämnar platsen för att söka efter nästa bytesdjur, jämfört med om de hade fått konsumera bytet i lugn och ro. En annan förklaring kan vara att det i områden med både varg och björn uppstår ett hårt jakttryck på älgkalvar vilket i sin tur medför att det därmed finns relativt sett färre kalvar per älgko jämfört med områden som bara har varg. Eftersom älgkalvar är vargarnas vanligaste bytesdjur tvingas vargarna söka under en längre tid för att hitta nästa älgkalv.

Varg och rådjur

Där det förekommer höga tätheter av rådjur kan vargen föredra det framför älg. Vid tätheter på mer än ett rådjur per kvadratkilometer tog vargarna hälften rådjur och hälften älg, och i vissa vargrevir utgör rådjuren merparten av födointaget. 

Lodjur och rådjur

Staffan WidstrandUnder 1980- och 90-talet ökade rådjuren mycket snabbt på grund av att räven minskade till följd av rävskabb. 1993 slog avskjutningen rekord på 400 000 djur. I takt med att rävarna ökade igen och lodjuret började expandera söderut minskade stammen och avskjutningen nationellt ligger stabilt runt omkring 100 000 djur per år. 

Lodjuret är idag det mest spridda av de fyrbenta stora rovdjuren och i södra Sverige, precis som i resten av Europa, är rådjuret det vanligaste bytesdjuret. I grova drag verkar det som att lodjuren tar ungefär ett rådjur var femte dag per familjegrupp. Ensamma lodjur tar färre djur.

Lodjuret är en mycket effektiv jägare och de fäller därför inte fler djur ju högre rådjurstätheten blir. De verkar helt enkelt hitta och lyckas döda de djur de behöver oavsett förekomst av rådjur. Hur det möjliga jaktliga uttaget av rådjur blir för den mänskilge jägaren styrs därför mycket av hur tät rådjursstammen är - vilket i sin tur styrs av rådjurens produktivitet. 

Lo slickar sig om nosenLodjur kan lokalt ha stor effekt på antalet rådjur men effekten blir avsevärt mindre om det finns gott om föda för rådjuren och rådjurens produktivitet var god. I kargare miljöer kan lodjuret trycka ner rådjursstammarna till mycket låga nivåer, men det är oklart om nivån blir ett permanent tillstånd eller om det skulle kunna leda till stora cykliska variationer (att lodjuren minskar när rådjuren hamnat på låg nivå och att rådjuren då ökar igen). Om lodjuren genom jakt hålls på medelhöga nivåer kan det förhindra ett naturligt förlopp där lodjuren ökar tills de begränsar sig själv genom brist på föda och därmed återigen minskar med en ökning av rådjur som följd. 

Enligt forskarna på Grimsö forskningsstation är det rimligt att anta att lodjurens uttag ur rådjursstammen runt Grimsö ligger på 15-20 % per år. Rådjurens årliga produktion utan lodjur beräknas i Bergslagen ligga på 15-30 %. Variationen beror främst på det jaktliga uttaget, på rävstammens storlek och på snöförhållanden under vintern. En opåverkad rävstam kan ta ända uppemot 90 % av årsföryngringen av rådjurskid. Eftersom lodjur dödar rävar då de kommer åt, blir slutbalansen mycket svår att beräkna. 

Rovdjurens påverkan på kronhjort, dovhjort och vildsvin

Lodjuret finns spritt i hela Sverige men den allra största merparten av alla rovdjur finns i mellersta och norra delerna av landet. Om rovdjuren sprider sig söderut kommer de troligen fälla kron- och dovhjort i viss omfattning. Om rovdjuren kommer jaga vildsvin är osäkert eftersom vildsvinet skiljer sig i många avseenden från hjortdjuren. 

 Hot mot livsstil

Jägare vid vattenbrynFör de som jagar i områden där avskjutningen har minskat till följd av rovdjuren blir det mindre av den uppskattade och miljövänliga råvara som viltkött utgör.

Rovdjuren, speciellt vargen, innebär också att jakt med löshund försvåras och årligen angrips jakthundar som inte bara är viktiga medhjälpare i jakten utan också familjemedlemmar. Och i björntäta områden löper jägare dessutom viss risk att angripas av björn. 

När köttmängden minskar, skottchanserna blir färre och oron för rovdjurangrepp ökar tycker många att jakten inte längre känns lika rolig och meningsfull. Jakten som social gemenskap och rekreationskälla hotas, och för de som har jakten som livsstil påverkas hela livet. 

Problem med måluppfyllelse

Ibland hörs också oro om att löshundsjakten försvåras så pass mycket av vargens närvaro att det inte längre går att uppfylla de uppsatta avskjutningsmålen för älgstammen. Det i sin tur ger problem med måluppfyllelse kring andelen betesskador på träden.Vissa områden har bekräftade problem med måluppfyllelse, ibland till följd av rovdjur, men studier visar dock att måluppfyllelsen varierar kraftigt både i och utanför vargrevir.