Nyheter från rovdjurseminariet

Gillhov 24-26/3 1999 Den skandinaviska vargstammen fortsätter att öka. Mellan 58 till 78 vilda vargar bestående av sex familjegrupper, tre revirmarkerande par samt strövargar springer runt i de svenska skogarna visar vinterns spårningar. Detta är mer än vad vi någonsin haft i skandinavien under hela 1900-talet. Exakt hur många valpar som kommer att födas nu i april till juni får vi reda på först i december när spårsnön infunnit sig. Den finska vargforskaren Ilpo Kojola menar att det finns cirka 100 vargar i Finland idag. De flesta håller till i finska Karelen längs den ryska gränsen. Under sommaren sågs minst 15 vargvalpar i detta område. Mellan fyra och tio vargar skjuts årligen i området. Den finska rovdjursforskningen visar att en ökande vargstam leder till minskad lodjursstam. Vargen tar visserligen lodjur om de kommer åt men huvudorsaken är att lodjuren utvandrar till andra områden där vargen in konkurrerar lika mycket om hjortdjuren. 44 jakthundar dödades av finska vargar under 1998. Av dessa var 18 finnspetshundar, 11 stövare och 6 älghundar och 3 kareliska björnhundar. De övriga var mest drivande hundar som drever och tax. Även den svenska järvstammen är på väg upp. Den vanligaste dödsorsaken för de vuxna järvarna i Sareks Nationalpark med omnejd är dock illegal avlivning. När det gäller unga järvar dödas dessa relativt ofta av vuxna järvar från andra lyor. Normalt föder järvarna en till tre ungar men en järvhona som sköts i Norge under senvintern hade hela fem foster i sig. Vargen fredades i Polen under 1998 och för närvarande uppskattas stammen till cirka 600 individer. Anledningen till fredningen är att ett flertal vargar bevisligen fastnat i illegala rådjurssnaror och avlivats. Även 50 procent av de märkta lodjuren i Polen har dödats i snaror. Den polska vargforskaren Henryk Okarma tror dock att det finns goda förutsättningar att vargstammen nu ska vända uppåt igen. - Skjuter man de problemvargar som vållar skada i jordbrukslandskapet växer inte vargmotståndet vilket förbättrar förutsättningarna för vargarna som är kvar i skogen, menar Henryk Okarma. Lodjursstammen i södra och nordvästra Polen har vissa år gjort ett 36 procentigt uttag ur rådjursstammen, vilket ungefär lika mycket som de tvåbenta jägarna. Den svenska lodjursforskningen visar att en lodjursfamilj tar cirka 85 rådjur per år. Ensamma hannar tar 66 rådjur per år medan ensamma honor nöjer sig med 43. De polska vargarna är finsmakare och föredrar kronhjortar framför rådjur och vildsvin. Aggressiva vildsvinsgaltar och suggor torde, enligt viltforskningschef Jonas Lemel vara en av anledningen till att vildsvinen slipper omfattande vargangrepp. Att det är för lite kött på ett rådjur för en vargfamilj jämfört med en hjort kan vara en av anledningarna till att rådjuren klarar sig lindrigt undan jämfört med hjortarna. Naturvårdsverkets Per Bjurholm har skrivit ett ersättningsförslag för rovdjursdödade hundar. Hundar som godkänd veterinär konstaterat dödats av rovdjur ersätts med högst 10 000 kronor. Självrisk kan uppgå till 5 000 kronor. I förslaget tas ingen hänsyn till ras, kön, ålder, kennelursprung, dressyrbarhet, jaktprovsmeriter eller jaktliga egenskaper Den 15 december kommer rovdjursutredningen vara klar och lämnas till regeringen enligt Sören Ekström som har huvudansvaret för utredningen. Men först under år 2001 ett kommer utredningens handlingsprogram att träda i kraft. En nyligen gjord undersökning visar att 91 procent av norrmännen inte vill att vargen ska utrotas