Nytt vargangrepp på nötboskap

Väsevargen kunde ha blivit skjuten redan samma kväll som tillståndet till skyddsjakt började gälla. Natten till fredagen fanns det folk som satt på pass vid sina djurhagar i närheten av det ställe där det första angreppet skedde. Då kom vargen igen - men till en hage där inga jägare fanns. Tre kalvar blev rivna i detta nya angrepp. En av dem var svårt skadad och avlivades på fredagsmorgonen av jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen. En annan hade bitskador i bogen och fick vårdas av veterinär, men kommer att klara sig. En tredje kalv hade lättare skador. ­Jag lutar åt att det är en ungvarg från reviret som har börjat pröva att jaga på egen hand. I det här fallet hade den ju bitit och bitit, men ändå inte lyckats få livet av kalven, säger Gunnar Glöersen. Att det är samma varg som varit i farten vid båda tillfällena är han tämligen säker på. Helt säker kan man förstås inte vara, men när det nu är angrepp på samma slags djur med bara tre kilometer mellan platserna så talar allt för det. Det är ett speciellt jaktbeteende också: vargen har bitit av svansarna på kalvarna, och jag har inte hört talas om att det skulle vara vanligt. I och med att det skedde ett nytt angrepp så snart efter det första så ökar förstås möjligheten att skyddsjakten ska ge resultat före den 15 augusti, då tillståndet från Naturvårdsverket går ut. Det här var ju ett klockrent tillfälle då man hade fått skjuta vargen om det funnits någon på plats. Nu är jag nästan säker på att det blir ett nytt angrepp inom de närmaste två-tre veckorna, säger Gunnar Glöersen. Hur jakten ska gå till väga diskuterades vid ett möte i Väse i lördags. Det hade samlat ett hundratal djurägare från hela området där skyddsjakttillståndet gäller. Det bestämdes att om någon ser en varg på dagen så ska man varsko varann, så att man kan sätta sig på pass vid djurhagarna. Att bara gå ut och sätta sig på måfå lär knappast vara någon större idé, säger Gunnar Glöersen. Det är inte tillåtet att på något sätt försöka spåra upp vargen. Eftersom jakttillståndet förutsätter ett nytt vargangrepp mot nötboskap så kommer de betande djuren att fungera som "åtel". Om vargen kan tänkas komma tillbaka till det senast angripna djuret är Glöersen osäker på. Visserligen brukar rovdjur komma tillbaka till de djur som dödats för att äta av dem, men i det här fallet lyckades ju vargen inte döda kalven själv. Gunnar Glöersen berättar vidare att mötet med djurägarna till stor del ägnades åt att diskutera tolkningen av de regler som Naturvårdsverket satt upp Många var oroliga för att bryta mot något tillstånd, så att man riskerar att åka dit. Mötet kom också överens om att man inte ska avslöja vem som skjuter vargen. Visserligen står det i tillståndet att skytten ska namnges, och det lär väl antagligen bli offentligt så småningom, men vi ska i alla fall försöka skydda vederbörande de första dagarna, tills uppståndelsen lagt sig. Det finns ju en del personer som skulle kunna utsätta den som dödat en varg för obehag, till exempel telefonterror, befarar Gunnar Glöersen.