Rovdjurscentret De 5 Stora

Naturvårdsverket förtydligar

Vargen har uppmärksammats i media under sommaren, bl.a. för att får och kvigkalvar dödats av varg. Felaktiga uppgifter har spridits om rätten att fälla vargar. Skyddsjakt finns med som ett av medlen i den sammanhållna rovdjurspolitiken. Den är främst inriktad på att förebygga problem. Fårägare beviljas bidrag för att sätta upp rovdjurssäkra elstängsel och de får ersättning för skador. Vargen är, i likhet med övriga stora rovdjur och många andra viltarter, fredad. Tamdjursägare har dock möjlighet att under vissa förhållanden skjuta en varg som dödat eller skadat exempelvis får. I jaktförordningens 28 § (1987:905) står det ordagrant följande: "Har en björn, varg, järv eller lo angripit och skadat eller dödat tamdjur och finns det skälig anledning att befara ett nytt angrepp, får tamdjurets ägare eller vårdare utan hinder av fredning eller bestämmelserna i 9 § döda det angripande djuret, om det sker i omedelbar anslutning till angreppet. Sådan jakt är dock inte tillåten inom nationalpark. Jakt som avses i första stycket får ske på annans jaktområde. Förordning (2001:451)." Vargen skall alltså ha skadat eller dödat ett tamdjur och man kan befara ett angrepp på ytterligare djur. Först därefter kan vargen avlivas under förutsättning att den skjuts i omedelbar anslutning till angreppet. Naturvårdsverket gör bedömningen att djurägaren eller vårdaren har rätt att avliva vargen i hagen då skadan inträffat. Däremot har djurägaren inte rätt att skjuta vargen om den kommer tillbaka och inte ånyo skadar eller dödar tamdjur. Den här regeln finns för att man ska vara säker på att "rätt" rovdjur fälls. Naturvårdsverket menar att det är viktigt att korrekt information går ut till djurägare, jägare och allmänheten så att de som eventuellt skjuter en varg vet vad som gäller. Minimistraffet för grovt jaktbrott är sex månaders och maximistraffet fyra år fängelse. Olaglig jakt på varg är ett grovt jaktbrott! Tamdjursägare har således möjlighet att på eget initiativ skjuta en varg under vissa omständigheter. Beslut om skyddsjakt kan också ges av Naturvårdsverket och polisen under andra speciella förhållanden. De djurägare som drabbas av skador orsakade av rovdjur får full ekonomisk ersättning av staten via länsstyrelserna. Därutöver kan länsstyrelserna lämna bidrag för att förebygga skador av rovdjur. Länsstyrelsen i Värmland har exempelvis under många år lämnat bidrag för elstängsel till djurägare som lever i vargområden. För år 2002 lämnas bidrag och ersättningar för rovdjur på ca 53 miljoner, varav merparten - 47,5 miljoner reserverats landets samebyar för rovdjuren i renskötselområdet.