Ökade insatser för information om rovdjur

Informationen om stora rovdjur behöver öka i främst trakter med rovdjur och där de väntas återetablera sig. Regeringen bör satsa åtta miljoner kronor per år på insatser som bidrar till att genomföra riksdagens rovdjurspolitik, föreslår Naturvårdsverket. - Det räcker inte att bara sprida fakta om de stora rovdjuren. Det behövs ökad dialog och delaktighet i rovdjursförvaltningen för att befolkningen ska acceptera rovdjur i sin hembygd. Vi räknar med att de regionala rovdjursgrupperna, som länsstyrelserna startat, ska få stor betydelse, säger Björn Risinger, chef för Naturresursavdelningen. Riksdagsbeslutet innebär att Sverige ska ha livskraftiga stammar av varg, björn, lo, järv och kungsörn och att de tillåts återta sina naturliga utbredningsområden. Samhällets kontroll sker genom ett system av inventering, skyddsjakt och information. Länsstyrelserna har fått ansvar för inventeringarna. Till hösten väntas Naturvårdsverket vara klar med en rovdjursdatabas med information om var rovdjuren finns, tillväxten och skador. Det är data som ligger till grund för bedömningar om bland annat skyddsjakt. Information om förebyggande åtgärder ges till näringar och myndigheter av Viltskadecenter. Naturvårdsverket föreslår att den verksamheten permanentas. Information och kommunikation kan bidra till att förebygga skador och angrepp, exempelvis informera om vikten att ordna sophanteringen så att inte björnarna lockas in i byar. - Konflikterna kring rovdjursfrågan behöver minska. Rovdjuren har blivit en av symbolerna för konflikten mellan huvudstaden och landsbygden. Vi kan inte lösa hela den konflikten genom rovdjurspolitiken. Det vi kan göra är att arbeta för att rovdjuren betraktas som en naturlig del av den biologiska mångfalden i Sverige, säger Björn Risinger. Naturvårdsverket har också utrett rollen för rovdjurscentra. Idag finns tre ­ Rovdjurscenter The Big Four i Ekshärad, Rovdjurscentret De 5 Stora i Järvsö, samt Orsa Grönklitt Sveriges Rovdjurscentrum. Det är besöks- och upplevelsecentrum som är specialinriktade på rovdjur. - De spelar en positiv roll för att öka kunskapen om rovdjur och minska konflikterna. De är viktiga komplement till myndigheter och organisationer, säger utredaren Suzanne Kolare. Staten bör inte reglera hur många rovdjurscentra vi ska ha eller ge någon ett monopol. Däremot bör de tre rovdjurscentra och Viltskadecenter bilda ett nätverk för att samverka om informations- och kommunikationsinsatser som bidrar till rovdjurspolitiken. Nätverket bör få bidrag från Naturvårdsverket för detta. Naturvårdsverket föreslår att regeringen ökar anslaget för biologisk mångfald med åtta miljoner kronor för informationsinsatser som bidrar till att genomföra rovdjurspolitiken.