Ökade insatser mot jaktbrott

Dagens jakttillsyn räcker inte för att förhindra och upptäcka grova jaktbrott mot de stora rovdjuren. Länsstyrelsens naturbevakare, polis, åklagare med flera grupper behöver mer utbildning och stöd. Naturvårdsverket redovisar till regeringen en utredning om jaktbrott och inventering av stora rovdjur. Det är en bred genomgång av det växande problemet med illegal jakt på rovdjur. - Vi är oroade över att så många dödas illegalt och att det påverkar riksdagens mål för hur rovdjursstammarna ska öka. Nya bedömningar av vad som hänt märkta rovdjur visar att så mycket som 25 procent av vargarna kan ha dödats illegalt. För lodjur är siffran 10-15 procent, säger Johan Bodegård, t.f. chef för Naturresursavdelningen. Utredningen gäller direkta jaktbrott som att vargar och järvar förföljs och skjuts från skoter. Ibland används gift och otillåtna fällor. Det är också illegal jakt att inte rapportera in när man skjutit björnar och lodjur under den legala skyddsjakttiden. - Den legala jakten kan dölja de grova jaktbrotten, säger Robert Franzén, handläggare på viltförvaltningsenheten. Vissa människor uppfattar inte jaktbrott som särskilt allvarliga. Naturbevakare möts ibland av misstro och hånfull högdragenhet när de försöker bekämpa denna brottslighet. Det behövs en attitydförändring, men även stöd och utbildning för fler poliser, åklagare och naturbevakare. - Här finns informationsuppgifter för länsstyrelsernas regionala rovdjursgrupper och Naturvårdsverkets Råd för rovdjursfrågor, hävdar Johan Bodegård. Naturvårdsverket har också uppdaterat åtgärdsprogrammen för björn, varg, lodjur och järv. De antogs 2000, året innan riksdagen beslöt om en sammanhållen rovdjurspolitik. Här finns en mängd insatser som Naturvårdsverket, länsstyrelserna, forskningen med fler ska göra för att säkra målet om livskraftiga rovdjursstammar. - Viktiga insatser nu är att länsstyrelserna tar fram förslag till förvaltningsplaner. Det är en förutsättning för att vi ska kunna delegera vissa beslut till länsstyrelserna. Planerna ska vara klara om ett år och bland annat innehålla mål för hur många rovdjur av varje art som minst ska finnas i länet eller regionen, vilka problem som uppstått och hur de bäst förebyggs, säger Robert Franzén. I åtgärdsprogrammet om björn läggs stor vikt vid att sophanteringen blir bättre där konflikter ofta uppstår. Vägverket är här ett föredöme genom sina halvt nergrävda björnsäkra sopcontainrar på p-platser längs våra vägar. Forskningen om lodjur bör bland annat ha ett projekt om hur lodjur och järv samnyttjar fällda renar. Lodjuret kan fälla renen, men äter inte upp hela utan järven kan ta över. Därtill bör man studera hur lodjuret lyckas med återetableringen söder om Mälardalen och Vänern. - Riksdagen har uttalat att lodjursstammen bör öka utanför renskötselområdet. Men återväxten söder om Mälaren går långsamt och vi vill veta varför, säger Robert Franzén. Läs mer på www.naturvardsverket.se rapporten om jaktbrott och inventering, samt åtgärdsprogrammen för björn, järv, lodjur och varg.