Tjuvjägare ska få lära sig skilja på rätt och fel

Brottslingar ska lära sig vad som är rätt och fel i vargskogen. Naturvårdsverket har som DD berättade i gårdagens tidning lämnat över många förslag till regeringen för att stoppa den omfattande tjuvjakten på rovdjur. Ett förslag är att personer som döms till samhjällstjänst i stället för fängelse ska få avtjäna sitt straff genom att arbeta oavlönat i forskningsprojekt som arbetar med rovdjur. - Tanken bakom är ju att det ska vara personer som döms för jaktbrott och att de ska få en bättre förståelse för rovdjuren, säger Johan Bodegård, t.f. chef på Naturresursavdelningen på Naturvårdsverket. I utredningen beskriver man hur svårt det är att utreda jaktbrott och att det är relativt få fällande domar, vilket man inte tror speglar den egentliga omfattningen. En anledning till det är enligt Naturvårdsveket att de ofta sker långt borta från bebyggda trakter och utan vittnen. Denna typ av jaktbrott utförs enligt utredningen ofta av en ensam person eller en väl sammansvetsad mindre grupp av personer. De utförs ofta i avlägsna skogs- och fjällområden. I många fall är inte brottet planerat utan det utförs då tillfälle ges. Ibland vid tider på dygnet eller tider på året då risken att bli ertappad är liten. Förövaren är ofta väl medveten om hur avslöjande spår ska döljas och agerar därefter. De flesta brott begås av personer med tillgång till jaktvapen. Otillåtna fällor och användning av gift har även uppdagats. Det gör att brottsmisstankarna ofta riktas mot en person som innehar jaktvapen. - Sammantaget gör detta att den här typ av brott tillhör de kanske svåraste brotten att utreda för att få fram en förövare. Rovdjur dödas i det tysta, menar Naturvårdsverket. I Rovdjursutredningen från 1999 konstateras "att jaktbrott som innefattar dödande av rovdjur förekommer i sådan omfattning att situationen är utanför myndigheternas kontroll". Situationen har inte enligt den statliga myndigheten förändrats. Naturvårdsverket menar att det finns två huvudalternativ till varför grova jaktbrott begås. Det handlar om att rovdjuren är hatobjekt. De gör skada på tamdjur eller vilt och upplevs som konkurrenter och skall bort. Djuren dumpas (Uttrycket skjut, gräv och tig- SGT- är vida känt i dessa kretsar). Det andra är att rovdjuren representerar ekonomiska värden. Försäljningen av främst skinn, men även uppstoppade djur och delar av djur som kranier, tänder och kött kan ge ekonomisk vinning. Vargen har av olika anledningar fått stå i skottgluggen som hatobjekt nummer ett. Som DD berättade i gårdagens tidning pågår tio förundersökningar avseende grova jaktbrott på varg i Dalarnas län. Vargprojektet har sedan starten i december 1998 fram till augusti 2003 hanterat 52 vargar i Skandinavien, varav 47 märkts med sändare. Av dessa 47 vargar finns minst 15 i livet. Resterande djur uppvisar en rad olika dödsorsaker. 10 vargar har dött i sjukdom (främst skabb), trafik eller andra olyckshändelser. 7 är konstaterade skjutna, varav tre efter myndighetstillstånd (Norge). 17 djur saknas men för 6 av dessa finns det kända förklaringar. 9 av de resterande 11 saknade vargarna har levt inom etablerade revir och merparten var också könsmogna när de försvann. Det är mycket sannolikt att dessa vargar dödats olagligt. Omständigheterna kring försvinnandena talar i många fall också för att så är fallet. Av 47 märkta vargar kan så många som 13 vargar ha dödats olagligt, det vill säga 25 procent.