Jakthund dödad i vargattack

- Det är så fruktansvärt så det finns inte ord för det. Jag bor ensam, hunden var det sällskap jag hade, säger Sten-Åke Magnusson från Fageråsen. Men hunden finns inte längre. Den är dödad och halvt uppäten av en varg. I tisdags var Sten-Åke Magnusson och en kamrat ute och jagade. Hunden, en sjuårig beagle, var givetvis med. - Han älskade att jaga. Det var hans liv, säger Sten-Åke. Hunden fick upp ett rådjursspår, men rådjuret betedde sig inte som rådjur brukar utan satte i väg i hög fart. - Det försvann rakt bort från oss, söderut. Och hunden efter förstås, berättar Sten-Åke. Ett par timmar brukade hunden hålla i och när den inte kommit tillbaka efter den tiden började Sten-Åke tillsammans med ett par bekanta leta efter den. - Vi tog min bil och åkte. Efter några timmars letande hittade vi den cirka tre kilometer från stället där jakten började. Den var till hälften uppäten, berättar Sten-Åke, som är så knäckt av händelsen att han varken ätit eller kunnat gå till jobbet de senaste dagarna. - Förmodligen skrämde jag bort vargen från hunden. Så det är klart jag undrar över vad som kunnat hända. Där kom jag i mörkret och var plötsligt konkurrent med vargen om bytet. Det känns inte speciellt bra att tänka så. Bara cirka 200 meter från stället där hunden blev tagen gick grannens kvigor. - De kunde ju också har råkat illa ut. Sten-Åke Magnusson hade ingen aning om att det fanns varg i området. - Jag hörde att man hade sett en varg i samband med älgjakten, men det var mycket längre söderut, säger han. Inte alls i närheten av Fageråsen eller Sutterhöjden. Hade jag varit det minsta orolig hade jag aldrig släppt hunden. Att hunden verkligen blev vargriven, det råder det enligt Sten-Åke Magnusson ingen tvekan om. - Gunnar Glöersen har varit här och besiktigat den, säger Sten-Åke som är både bitter och väldigt, väldigt ledsen. Hunden var en jakthund, men samtidigt hans sällskap och bäste vän. - Jag fattar inte att den är borta, säger han. Och jag fattar inte heller varför sådant här ska behöva hända. De som bestämmer att vi ska ha varg, de kan aldrig någonsin ens ha försökt sätta sig in i hur sådant här känns. - Var verkligen våra förfäder dumma när de bestämde sig för att ta bort vargarna? Var de inte rentav kloka? De hade ju också sett vad vargen kan ställa till med.