Nya beräkningar av lodjursstammen

Lodjursstammen är i stort sett oförändrad i storlek. Utanför renskötselområdet ökar stammen i Dalsland. I Värmlands, Dalarnas, Västmanlands och Gävleborgs län är stammen stark, men ökar inte längre.

Stammen fortsätter att minska inom renskötselområdet i enlighet med riksdagens mål. Lodjursforskningen har också gett nya kunskaper om hur stor andel av föryngringarna som kan bekräftas vid vinterspårningar. En stor del av honorna förlorar sina ungar innan inventeringstillfället. Det framgår av en preliminär bedömning som forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg, Grimsö viltforskningsstation, presenterat för Naturvårdsverkets Råd för rovdjursfrågor. Naturvårdsverket och Svenska jägareförbundet har samfinansierat studien som är klar i december. Forskarnas slutrapport ska förutom beståndsuppskattning av lodjursstammen i landet innehålla beräkningar av ungdödligheten från födsel till vinterns inventeringar, utvecklingen av lodjursstammen de senaste tio åren, hur kolonisationen av nya områden ser ut samt vilka förutsättningar vi har att hålla den stam vi har idag (bärkraften). Bedömningen av stammens storlek baseras på inventeringar som länsstyrelserna ansvarar för. Utanför renskötselområdet sker detta i samarbetet med Svenska Jägareförbundet. Vid dessa inventeringar samarbetar jägare och andra naturintresserade. I fjol gjordes den största inventeringen någonsin. Flera län, däribland Västra Götaland, inventerades inte. Naturvårdsverkets sammanställning visade att länsstyrelserna rapporterat 231 funna föryngringar (dvs. hona som fött ungar och som inventerats som familjegrupp i februari). - I år är läget tvärtom, få län har inventerat men ett rejält jobb är gjort i Västra Götalands län. Vid vinterns inventering i år fann man 19 familjegrupper där, berättar Henrik Andrén. Forskarnas prognos för 2004 är 254 familjegrupper mot 266 familjegrupper 2003. Forskarna har uppdatera länsstyrelsernas siffror från i fjol på 231 föryngringar genom att använda kända tillväxtsiffror, nyinventerade områden och bedömningar av lodjurstillgången i oinventerade områden. Inom renskötselområdet har antalet funna föryngringar gått ner från 103 till 86. Det följer Riksdagens riktlinjer om en minskning av stammen inom renskötselområdet och ökning utanför. Prognosen utanför renskötselområdet är 168 föryngringar mot 163 i fjol, ökningen är cirka 2-3 procent per år. Stammen ökar i Dalsland. I tidigare starka tillväxtområden - Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län, återfinns de starkaste stammarna men de ökar inte längre. I Dalarna minskar stammen något. - Orsaken till att tillväxten stannar upp kan vara att det inte ryms fler djur och att tillväxten regleras av sig själv genom tillgången på föda, säger Henrik Andrén. Riksdagen har uttalat att rovdjuren bör kunna spridas till områden där de tidigare fanns. För lodjuren gäller det att ta sig söder om E18 och E20 och ner i Södermanland, Väster- och Östergötland, men det går trögt. Resultaten av studien visar också att andelen honor som fött ungar är betydligt fler än de som går att räkna vid de vinterspårningar som redovisas ovan. Många honor förlorar nämligen sina ungar tidigt på säsongen vilket gör att antalet föryngringar är betydligt fler än de som bekräftas på vintern. Riksdagen har satt ett minimimål för stammen, 300 föryngringar. Målet stäms av genom inventering av antalet familjegrupper i vinterns spårsnö.