Rovdjuren lockar turisterna till Särna

Rovdjuren drar turister till Särna i en omfattning som förvånar ortsborna.

- Björnsafaris är oerhört omtyckta och vi har hela tiden fått utöka verksamheten, säger Ove Pålsson. Dalademokraten följde med på en safari runt fjället. Vi såg färska björnspår i en myr kring slaktrester från några älgar, stora lass björnskit och ett björnide. Inte så märkligt kan tyckas men sådana upplevelser lockar turister i stor mängd. - Under sex veckor arrangerade skogsmuseet Lomkällan björnsafaris i somras. I början var det en gång i veckan men det fick utökas till två kvällar. I början kom det 10-15 personer, sedan 20-30 och på slutet 60 personer. Det blev plötsligt problem att hitta ledare och björniden, småler Ove Pålsson. Han är övertygad om att rovdjursturismen kan utvecklas i området. - Helt säkert. Det gäller att sköta det snyggt så det inte blir slitage vid idena. En fördel är att ha flera iden att besöka och att gå olika vägar till dem så det inte blir upptrampade stigar. Faktum är att av de guidade turerna Lomkällan arrangerade var det bara rovdjursutflykterna som gick ihop ekonomiskt. Världsnaturfondens Marie von Zeipel deltar på safarin vid Fulufjället och berättar att satsningen på rovdjursturism i Karpaterna i Rumänien ger ungefär 150 jobb. I hela Sverige är siffran 6-7 personer, allt enligt Staffan Widstrand som för närvarande skriver en bok om ekoturism jorden runt. - Rovdjuren är guld värda och kan göra att vi värdesätter naturen mer. I dessa trakter kan de bidra till sysselsättningen. Att det inte blivit större business än det är i Sverige beror nog främst på att rovdjursturismen kom igång först i slutet av 1990-talet, tror Marie. I Särna är det mest utländska turister som hittills visat intresse för björnsafaris. Ett intresse som väntas öka ytterligare nu när ett holländskt företag byggt en stugby för 35 miljoner vid fjället. - Dessa människor är ofta nöjda med att se och uppleva älg, älgspillning, bäverhyddor, tystnad, orörd gammal skog och förstås rovdjur. Björnen står i en klass för sig. Världsnaturfonden har aktivt arbetat med ekoturism och myntade 1994 de tio budorden för hur en bra ekoturism ska se ut. Organisationen var också med och startade det årliga vargsymposiet som hålls i Sverige sedan tio år tillbaka. - Det här idet vi nu står vid i närheten av Brottbäcksstugan hittades av en lokal jägare och var bebott för tre år sedan. Hon födde två ungar i det, trots att skoterleden går ganska nära, berättar Ove Pålsson. Han säger att björnar i iden kan stöta bort fostren om de blir störda på vintern. Ett annat problem kan faktiskt vara bristen på mat. - Skulle det bli ett dåligt bärår, som det är i Särna i år, kan honan hoppa över att föda ungar. I Fulufjällsområdet finns enligt pejlarna 14 björnar. Det troliga antalet uppgår till 25-30 björnar menar Ove Pålsson. - Av tio björnungar som föddes i år har sex blivit ihjälbitna av en dominant hane sedan björnen Vrång-Ola lämnade det här området. Vrång-Ola har vandrat mycket och besökt både Fjätervålen och Trysil. Nu verkar han vara tillbaka här, säger Ove Pålsson som också berättar att björnarna rörde sig mycket under älgjakten då de tydligen blev lite störda av hundarna. Att björnar dödar björnar är inte så ovanligt. I björnskogen fungerar det så att en hanne vill sprida sina gener. Det verkar vara så att en hanne försöker bita ihjäl en honas ungar om han själv inte parat sig med henne. En björnhonas strategi är därför att försöka para sig med så många hannar som möjligt. Hona med ungar brukar försöka hålla sig undan från björnhannar av "fel slag" men det är inte enkelt. Ibland händer det att björnmamman dödas när hon försvarar sina ungar. Pålsson kan mycket om björnarna och får kunskap från björnforskningsprojektet som han sedan kan vidareförmedla. Extra tacksamt är förstås att "Mors lilla Olle" inträffat i verkligheten vid just Fulufjället, närmare bestämt i slutet av september för exakt 154 år sedan, 1850, vid Hägnåsen öster om Morbäckssätern. Gossen Jon, knappt två år gammal, gick fram till en björnhona med unge och matade dem med lingon ur en korg. Han smekte den stora björnen och lutade huvudet mot henne. Det finns en hel bok om denne Jon. Han utvandrade till staterna där han dog 1887 endast 38 år gammal. Frun Elia från Särna blev ensam med åtta barn. Mer om detta finns att läsa i böcker och utställningar för den som stannar till vid skogsmuseet Lomkällan på vägen upp till Fulufjällets nationalpark.