Vargen har kostat 1,5 miljoner

Vargtiken utanför Junsele - som nu skyddsjagas - har kostat staten mer än 1,5 miljoner kronor. - Det är främst spårningarna och helikoptern som kostar, säger Helene Lindahl på Naturvårdsverket.

Den genetiskt viktiga vargtik som bildat revir utanför Junsele tillsammans med en hane har blivit en kostsam historia. I fredags förra veckan beviljades skyddsjakt på vargparet efter en ansökan från en av de samebyar som har vinterbetesmarker i området.

På tisdagseftermiddagen när spårningarna avbröts var vargen fortfarande vid liv. Hon befann sig under dagen i för svår terräng och var för svårspårad för att jaktförsök skulle kunna inledas. Hanen sköts i fredags.

- Vi inleder inte jaktförsök förrän förutsättningarna är väldigt goda. Och när det blir är omöjligt att veta, det beror på hur hon rör sig, säger Irene Hedlund på länsstyrelsen.

Vargtiken har alltså kostat skattebetalarna mer än 1,5 miljoner kronor. Tiken har flyttats tre gånger men alltid återvänt. Varje flytt går enligt naturvårdshandläggare Helene Lindahl på ungefär 500 000 kronor.

Utöver detta ska samebyarna ersättas för kostnader för bevakning och försök att skilja renar och vargar åt. Även länsstyrelsen har deltagit i detta arbete vilket också kostat pengar. Hur stora summor det handlar om, eller vilken ersättning som utgår till samebyarna, är i dagsläget oklart.

Utöver detta tillkommer kostnader för skyddsjakten, med spårningar, skotrar och helikopter. Alla pengar kommer från Naturvårdsverkets anslag från regeringen som går under namnet "Åtgärder för värdefull natur".

- Vi har inte fått några extra pengar utöver detta, säger Helene Lindahl.

Känns det motiverat att ni lagt så mycket pengar på vargtiken när ni nu beslutat att hon ska avlivas?

- Att vi lagt pengar på henne beror på att vi fick ett regeringsuppdrag. Våra folkvalda har bestämt vad vi ska göra, inte vi. Och får vi ett uppdrag ska vi genomföra det.

När ni beslutade om skyddsjakt, vägdes då alla kostnader in i beslutet?

- Kostnaderna för vargen får aldrig bli en del av den samlade bedömningen, att hon kostat ska inte göra att det blir svårare att bevilja skyddsjakt. Däremot tog vi stor hänsyn till den här tikens genetiska betydelse. Det är ju därför vi genom-fört alla de här åtgärderna för att försöka undvika jakt.

Naturvårdsverket beviljade jakt med motiveringen att vargarna orsakat för stor skada för rennäringen och att inga förebyggande åtgärder fungerat. Såväl Naturskyddsföreningen som Svenska rovdjursföreningen har riktat kritik mot beslutet.

Rovdjursföreningen överklagar nu beslutet till Förvaltningsrätten. I över-klagan begär föreningen en så kallad inhibition av beslutet och att jakten avbryts direkt i väntan på rättslig prövning.

Enligt rådande lagstiftning får jaktbeslut bara överklagas av den som beslutet angår och man ska kunna visa att beslutet gått en emot. Miljöorganisationer anses inte vara behöriga.

- I princip blir det bara den jagade vargen själv som kan överklaga. Men i en rättsstat måste myndighetsbeslut kunna överklagas och om det krävs kommer vi att driva frågan ända fram till en prövning i Högsta domstolen, säger föreningens ordförande Ann Dahlerus i ett pressmeddelande.

Ruona Burman, viltsamordnare på Naturvårdsverket, har tidigare sagt till ÖA att hon har förståelse för kritiken mot skyddsjakten, men betonar samtidigt att hon tycker att rätt beslut fattats.

WEBBFRÅGAN

Är det rätt att bedriva skyddsjakt på vargarna?

© Örnsköldsviks Allehanda