APU kan göra nytta

APU kan göra nytta i skogen, men det finns samtidigt risker. Det menar företrädare för rättsväsendet.

Att det existerar tjuvjakt på varg i Sverige råder det ingen tvekan om, forskare räknar med att femtio procent av vargar som dör gör det av tjuvjakt. Likaså är alla överens om svårigheterna att utreda sådana brott. Både polis och åklagare DT pratat med menar att det kan finnas en poäng med APU:s verksamhet – men att det samtidigt inte är helt oproblematiskt.

– Jag vet inte hur man ska se det. En svårighet vi har är ju att den allmänhet som vet vad som försiggår inte berättar om jaktbrott när det gäller rovdjur, jämfört med till exempel jaktbrott när det gäller älg eller liknande, säger Christer Jarlås, åklagare med ansvar för jakt- och miljöbrott.

På det sättet menar han att alla ögon och öron är bra.

– Samtidigt är det inte så bra med grupper som springer runt och gör arbete som kanske polisen ska göra. Det finns alltid en risk om det hänt något att man påverkar möjligheten att säkra bevis, den faran finns ju. Vi har ett system hur detta ska fungera med samverkan mellan länsstyrelser och polis. Det är ett system med brister och det fungerar inte lika bra överallt, men det är det system vi har.

– Man verkar kunna jämföra det med grannsamverkan, men att det handlar om skog och natur. De delar av det som handlar om att bygga nätverk kan stärka de som vill anmäla brott. Flertalet av jägarna är ju sjysta och följer de regler som finns, men problemet för utredarna är att folk inte vågar anmäla, säger han.

– Sedan är det ju patrulleringen och det är väl den delen som det har blivit lite turbulens kring.