Länsstyrelsen Värmland besvarar vanliga frågor

Länsstyrelsen Värmland deltog i en jakt-och fiskemässa i Säffle där en bok om det så kallade Lillhärdalfallet, skriven av Björn Törnvall och Karl Hedin, marknadsfördes. Länsstyrelsen har de senaste veckorna fått ovanligt många frågor kring just denna bok och vad man egentligen ska tro om myndigheternas roll inom rovdjursförvaltningen, och därför tar de upp svaren på några av dem på sin rovdjursblogg.

Här nedan kan du läsa början av inlägget. Klicka på länken nedan för att läsa resten.

Vad är Länsstyrelsens hemliga agenda?

Det finns ingen sådan. Vårt uppdrag är att verkställa rovdjurspolitiken i enlighet med de juridiska ramar som Länsstyrelsen likväl som alla andra i Sverige måste förhålla sig till. Det enda som är hemligt är sådant som genom lag skyddas av sekretess (t.ex lyor och kungsörnsbon i den mån vi ens vet om var de finns).

Vad vinner man på att inte rapportera observationer av rovdjur till Länsstyrelsen?

Ingenting. Vi kan inte vara överallt samtidigt och i de allra flesta fall vet människor på plats om var rovdjuren håller till innan vi gör det. Det finns fler skäl till varför det kan vara viktigt att rapportera vad man sett:

· Får vi tidigt veta att människor i ett område upplever problem med rovdjur så kan vi snabbt vara på plats för att ta reda på vad som händer, bedöma eventuella risker och hjälpa till med förebyggande åtgärder. Det du ser kan vara en viktig pusselbit av ett större mönster, så rapportera även om du själv inte tror att det är så intressant.

· Om det blir aktuellt med skyddsjakt så är det avgörande att det finns dokumentation om vad som har observerats i området, och ju mer vi vet desto snabbare kan vi besluta.

· Under inventeringssäsong (1 okt – 31 mars) söker vi själva av länet efter spår av lo, varg och järv. Får vi rapporter så kan vi skippa det tidskrävande sökandet och lägga resurser på effektiv dokumentation av spåren istället. I de delar av länet där snötillgången är dålig är rapporter från allmänheten ibland direkt avgörande för resultatet, främst vad gäller lodjur.

· Vargreviren antal och storlek är mycket viktig kunskap för dem som gör älgskötselplaner och älgförvaltningsplaner. Vi får ofta frågor om revirens utbredning och hur man ska räkna. I områden där vi fått många rapporter så har vi ett bra underlag att bidra med, men i områden där vi inte har fått det blir osäkerheten i beräkningarna stora. Det ligger alltså i alla älgjägares intresse att rapportera in spår av varg under hela inventeringssäsongen, för att få ett bra underlag tillbaka.

· En tidig kunskap om var nya vargrevir etableras underlättar såväl förebyggande åtgärder mot vargangrepp på tamdjur som inventering och motverkar illegal jakt.

· Oavsett vad man tycker om rovdjur och rovdjursförvaltning så är inventeringsresultatet grundläggande för hela förvaltningen, och det borde ligga i allas intresse att vi har ett gemensamt underlag över hur situationen ser ut och utvecklas som är så heltäckande som möjligt.

· Det är enkelt! Använd mobil-appen Skandobs Touch (ta en bild på spåret, skicka in via appen) eller gå in på skandobs.se. Vi får ett sms med dina kontaktuppgifter och kan snabbt vara på plats.