Fördubbling av viltkameror

Nu utökas övervakningen i länets skogar – från 20 kameror till 40.
– Vi försöker använda tekniken i stället för personal, säger Hans Nordin, naturbevakare på länsstyrelsen i Gävleborg.

Övervakningskameror används för att hålla koll på hur många rovdjur som finns, var de håller hus och om de fått ungar. Men även för att dokumentera skador orsakade av rovdjur.

Nu har länsstyrelsen i Gävleborg beslutat att de får sätta upp dubbelt så många kameror som kan ta bilder dygnet runt. Nattetid används infraröd belysning för att inte störa djuren.

Läs mer: Nu ska länets rovdjur övervakas

Varför har ni fördubblat kameraövervakningen?

– Vi försöker använda tekniken, framför allt vid fotostationer för järvar. Vi försöker få järvhonor på bild och det krävs ett antal stationer för att täcka ett område, säger Hans Nordin.

På vintern byggs en ställning för att se när järvhonorna sträcker sig efter maten. Då fotas deras magar för att se om de diar från februari och framåt.

– Det är lite tutt-tv, säger Hans Nordin och skrattar.

Vid lyor sätts två kameror upp för att få djuren på bild när ungarna flyttas.

– De är riktade på sådana ställen så det är inga människor som rör sig där, säger Hans Nordin.

Där det finns en kamera ska det också finnas en skylt. Undantaget är vid lyor och boplatser.

Läs mer: Fler vill kameraövervaka rovdjur

Kamerorna kan sättas upp i hela länet och kan flyttas till platser där det finns eller kan finnas rovdjur. Vid vägar, grillplatser, elljusspår eller andra platser där många människor rör sig får kameror inte sättas upp.

– Det har aldrig hänt att alla kameror använts samtidigt, enligt Hans Nordin.

Kamerorna är fördelade hos länets naturbevakare som sätter upp dem efter behov. De flesta kamerorna finns i länets norra delar, mot Västernorrlands- och Härjedalsgränsen, där det finns järv.

På vintrar när det är dåligt med snö långt efter jul kan man inventera lodjur med kamera.

– Då försöker vi få lodjur med ungar på bild genom att sätta ut kameror och locka dit dem med dofter, säger Hans Nordin.

Behöver folk vara oroliga för att fotograferas när de rör sig i skogen?

– Nej, absolut inte. Och skulle det bli mänsklig aktivitet på bild, vad det än är, raderas det omedelbart. Det är bara djuret vi är intresserade av, säger han.

Kamerorna är placerade för att fånga djuren på bild, ofta vid kadaver. Vanligen sitter de lågt, så störst risk att hamna på bild har en människas ben.

– Men om ett rovdjur återkommande går in i ett samhälle kan man prata med tomtägare för att sätta upp en kamera. Det skyltas också upp. Rovdjur rör sig ju överallt, men är det kopplat till skador är det intressant ur vår synpunkt, säger Hans Nordin.

Bilder med bara rovdjur lagras på obestämd tid. Finns människor med på bilden ska den raderas "snarast". Om det inte är möjligt ska människorna tas bort från bilden eller maskeras. När bilden inte länge behövs raderas den.

I Gästrikland används kamerorna oftast för att dokumentera skador eller inventera lodjur.

– Det kan också vara något enstaka fall riktat mot varg som har oönskat beteende om det är barmark, säger han.

Går det att spåra vargen i snön är det ofta bättre, då kan de även få dna-prov för att se vilken varg det handlar om.