Det är flera faktorer som tillsammans bidrar till minskningen i populationen av varg. Exempelvis kan den naturliga variationen i hur många som föds och dör per år ge stor effekt i små populationer. Licensjakten som fokuserat på att tömma revir för att minska koncentrationen i vargtäta områden, antal skyddsjakter samt illegal jakt är också anledningar till att vargstammen minskar i år.

̶  I inventeringsarbetet ser vi att det finns många revir men att antalet familjegrupper har minskat som en följd av licensjakten. Nya par har etablerat sig i de gamla reviren men hade inte reproducerat sig under inventeringsperioden. Familjegrupperna har stor betydelse för inventeringsresultatet då populationsberäkningen baseras på föryngringar vilket är i stort sett är desamma som familjegrupper, säger Maria Hörnell Willebrand, chef enheten för viltanalys.

Den modell som Naturvårdsverket använder i dag för att beräkna vargstammens storlek togs fram när vargpopulationen bestod av färre vargar än i dag.

̶  Eftersom vargstammen ökat de senaste åren och dynamiken i populationen kan vara annorlunda ser vi behov av att uppdatera sättet vi beräknar antalet vargar på. Naturvårdsverket har beställt en ny populationsberäkning som ska granskas vetenskapligt och bör testas praktiskt innan den används i praktisk förvaltning, säger Maria Hörnell Willebrand.

Fakta om varginventering

• Inventering av varg pågår i huvudsak från 1 oktober till 31 mars.
• Vid inventeringar fokuserar man på familjegrupper och revirhävdande par.
• Antalet vargindivider räknas fram genom att antal föryngringar multipliceras med en omräkningsfaktor i vilken övriga vargar i populationen ingår. Arbetet med att ta fram en ny omräkningsfaktor pågår. Den ska granskas vetenskapligt och bör genomgå en praktisk prövning.
• Naturvårdsverket utvecklar metoderna för inventeringar av stora rovdjur för att fortsätta ha ett nationellt system med hög kvalitet. En granskning ska garantera likartade tolkningar över hela landet.
• Arbetet sker i samarbete med norska myndigheter.
• Övervakningen sker med hjälp av spårning på snö och från DNA-analyser från främst urin och spillning.